Minusår för Luleå universitet

Sparkvasten måste gå på Luleå Tekniska Universitet.
2004 blir ytterligare ett minusår. Kostnaderna är för stora.
Styrelsen har angivit kursen: Nästa år måste resultatet bli positivt och 2009 ska den allt tommare plånboken vara fylld igen.

LULEÅ2004-08-17 06:30
Fram till 2002 gick universitetet plus minus noll.<br>Vändningen kom i fjol då man backade med 21 miljoner kronor.<br>För 2004 spås ett underskott med 26 miljoner kronor, varav 16 miljoner härrör från driften.<br>Oroande är också att underskotten tär på det egna kapitalet som på två år kommer att ha dalat från 88 miljoner kronor till 35 miljoner.<br>Trenden med att nagga på kapitalet får inte fortsätta, fastslår rektor Ingegärd Palmér:<br> ? Tvärtom. Jag har uppdrag av styrelsen att på fem års sikt öka kapitalet till 100 miljoner kronor. Det är rätt tufft, medger hon för Kuriren.<br>Obalans<br>Luleå Tekniska Universitet har gjort en hel del för att vända på skutan. Bland annat har olika rekryteringsåtgärder vidtagits för att öka antalet studenter med lyckat resultat. Dessutom stiger den externa finansieringen och man har effektiviserat administration och IT-verksamhet.<br>Kostnaderna har dock rakat i höjden och ätit upp ovan nämnda åtgärder.<br> ? Vi har bland annat en viss obalans genom att vi har en del teknikområden som är litet för stora i förhållande till antalet studenter. Vi arbetar med att få in fler studenter men det tar för lång tid att bara jobba med det, fastslår Ingegärd Palmér.<br>På försommaren lades ett varsel för ett femtontal lärare och tekniker vid universitetet. Det kan möjligen bli någon enstaka till som drabbas, enligt Ingegärd Palmér.<br> ? Nu blir det att gneta och spara men även se om vi kan få större inkomster.<br>Kris?<br> ? Nej då, men det får inte bli det. Vi måste ta oss i kragen och arbeta konstruktivt med kravet som styrelsen ställt på oss.<br>Åtgärder<br>En rad åtgärder diskuteras och ska stötas och blötas innan beslut tas:<br>n Sparande, både på personalsidan och inom övrig drift.<br>n Samordning och minskning av kurser och kurstillfällen.<br>n Fullföljande av redan påbörjad och planerad effektivisering inom administration, lokaler, IT och service.<br>Viss beslutsordning ändras också. Övre gräns för medarbetares ekonomiska beslut kan sänkas.<br> ? Man prövar utgifterna mycket hårdare, förklarar Ingegärd Palmér den förändringen.<br>Förvaltningschefer och föreståndare för institutioner kommer att få i uppdrag att via olika åtgärder spara pengar inom respektive områden. Under hösten lyfts också ekonomin fram som prioriterad punkt på prefektmötenas dagordning.<br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om