Minskat politiskt spelrum

Den bilden målade Sveriges ambassadör i Moskva upp då han talade på en konferens på Luleå tekniska universitet i går. Konferensens tema var den politiska och ekonomiska utvecklingen i Ryssland. Ambassadör Johan Molander pekade på att den auktoritära moderniseringspolitik som Ryssland bedriver kommer att bestå, men att regimen verkar bli alltmer kontrollbenägen, framförallt när det gäller strategiskt viktiga naturresurser. Centrala makten stärks Maktvertikalen (den direkta makten uppifrån och ned) stärks; president-regering-parlament och federationen centralt visavi län och regioner, regimen har kontroll över opinionsbildningen i TV och utrikespolitiken används som ett instrument för att understödja den ryska inrikespolitiken, till skillnad från under Sovjettiden då det omvända förhållandet rådde. Samtidigt har den ryska presidenten Putin offentligt i sina tal betonat vikten av att utveckla Ryssland i demokratisk riktning och att bekämpa korruption. Går Ryssland mot ett mer auktoritärt styre?  ? Den här stärkningen av den centrala makten innebär jämte den höga spärr som införs för nya partier att komma in i duman på sju procent och svårigheten som förutspås att ha oberoende dumaledamöter valda regionalt i enmansvalkretsar innebär sammantaget att det politiska spelrummet trots allt minskar, sade Johan Molander till Kuriren i en paus under konferensen. Kontrollsamhälle Vad innebär det i sin tur för Rysslands utveckling?  ? Det finns olika synpunkter på det i Ryssland. En del, framförallt eliten, vill se ett auktoritärt styre med fri ekonomi, Singaporemodellen, och tror att det är effektivt. Andra anser att en ökad demokratisering och delegering av beslut är en förutsättning även för ekonomins utveckling. Jag tror att de fraktionerna finns även inom det vallokomotiv som man ska kalla Enade Ryssland för, för det är inte ett ideologiskt grundat parti. Det finns nog olika synpunkter på det inom Ryssland.  ? Det finns många tendenser som tyder på en skärpning. Yukosaffären visar på att domstolarna inte är alldeles fristående. Det man kallar kampen mot terrorismen innebär också att man får mer av ett kontrollsamhälle än man haft förut, samtidigt som man uttalar sina strävande efter en gemensam värdegrund med EU:s länder. Enligt en ännu inte publicerad rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, så kan utvecklingen i Ryssland komma att hota svensk säkerhet. Kan Ryssland bli ett militärt hot?  ? De har en stark strävan att skapa en militär slagkraft och effektivitet som i hög utsträckning har gått förlorad. Men därifrån till att bli ett hot är det trots allt en ganska lång bit kvar. Även de har behov av vässade, moderna förband. De upplever själva säkerhetsproblem på sina östra och sydöstra gränser. Men därifrån till att de inom en överskådlig framtid skulle innebära ett hot mot Västeuropa har jag svårt att se, sade Johan Molander till Kuriren. Övriga talare på konferensen var vice direktör Arild Moe från det norska Fridtjof Nansens Institutt i Oslo, chefsanalytikern Marcus Svedberg från Site, Östekonomiska institutet i Stockholm och Heinz Sjögren från Föreningssparbanken. Intresset för konferensen var mycket stort och alla som hade anmält intresse för att delta kunde inte beredas plats på konferensen. Konferensen arran-gerades av svenska Barentssekretariatet.

Minskat politiskt spelrum

Det politiska spelrummet i Ryssland minskar. Centralmakten stärks och det blir svårare för oberoende kandidater att väljas in i den ryska duman.Samtidigt råder stor osäkerhet om vad som händer i Ryssland efter presidentvalet 2008, då Putins mandatperiod går ut enligt konstitutionen.

Det politiska spelrummet i Ryssland minskar. Centralmakten stärks och det blir svårare för oberoende kandidater att väljas in i den ryska duman.
Samtidigt råder stor osäkerhet om vad som händer i Ryssland efter presidentvalet 2008, då Putins mandatperiod går ut enligt konstitutionen.