Europaparlamentets 751 ledamöter är med och stiftar lagar och tar beslut om budgeten tillsammans med medlemsländerna i ministerrådet.
Förhandlingar pågår om EU:s flerårsbudget för perioden 2021–2027, där regionalpolitiken är en del som är av särskilt intresse för Norrbotten. Norrbotten och norra Sverige föreslås få fortsatt extra tilldelning från regionalfonden, på grund av att vårt område är så glest befolkat. Norra Sverige och norra Finland har varit gynnade och fått extra tilldelning genom åren, tack vare det gleshetskriterium som finns formulerat i ländernas anslutningsföredrag till EU.
Nytt för denna förhandlingsomgång är att EU-kommissionen lagt in gleshetspengen redan i sitt förslag till ny flerårsbudget. Det rör sig om 30 euro per invånare och år i ett särskilt gleshetsstöd, enligt förslaget som EU-kommissionen lade fram 2018. För övre Norrland, Norrbotten och Västerbotten, motsvarar det drygt hälften av regionalfondens medel på 1,7 miljarder kronor för kommande period.
– Det är inget som kommer per automatik, det är en förhandling som kommer varje gång. Det här är första gången som EU-kommissionen lade in den i sitt förslag, säger Mikael Jansson, direktör på North Sweden-kontoret i Bryssel.
EU:s flerårsbudget löper över sju år medan EU-kommissionen och Europaparlamentet har femåriga mandatperioder. I år råkar förhandlingarna om budgeten sammanfalla med EU-valet, vilket innebär att delvis nyvalda Europaparlamentariker kommer att fortsätta förhandlingarna efter EU-valet.
– Det är första gången det råkar sammanfalla så här, att brytpunkten blir mitt under förhandlingarna. Kommer det in nya parlamentariker som vill påverka kan det förändras, det bero på hur maktbalansen i parlamentet ser ut, säger Mikael Janson.
– Inget är klart förrän allt är klart, då är det viktigt att parlamentet står upp för det som just nu är linjen, tillägger Mikael Janson.
Förhandlingarna kommer att återupptas i juli, under det finländska ordförandeskapet men ett beslut om flerårsbudgeten är inte att vänta förrän i början av 2020. Den svenska regeringen driver en restriktiv linje i budgetförhandlingarna, att EU:s flerårsbudget inte ska öka i storlek eftersom Sverige är nettobidragsbetalare till EU. Det kan komma i konflikt med de regionala intressena, eftersom en minskad EU-budget innebär mindre pengar till både jordbruk och regionalpolitik, som är de två stora budgetposterna.
Kolla Valkompassen: Klicka här!