Helene Hellmark Knutsson kom till Luleå under onsdagen – och den socialdemokratiska ministern ville självklart gratulera residensstaden till utlokaliseringen av Polarforskningssekretariatet.
– LTU är en viktig anledning till att vi kan lägga utlokaliseringen här. Jag hoppas att man nu klarar kompetensförsörjningen och att detta stärker arbetet med forskningen i hela det arktiska området.
Regeringen utlovar 18 000 nya utbildningsplatser på universitet och högskolor över hela landet, där även LTU gynnas.
– Som planeringen ser ut nu så blir det 600 nya platser på LTU fram till 2020-2021, säger Hellmark Knutsson.
Utbildningsplatserna ökar främst inom områden där stor arbetskraftsbrist råder.
– Vi har pekat ut vissa samhällsviktiga områden, som lärare och vårdutbildningar, specialistsjuksköterskor med mera.
Ministern hade tidigare gästat Luleå tekniska universitet, som tillsammans med Umeå universitet och Mittuniversitetet presenterade ett förslag på ett samverkansprojekt i miljardklassen, pengar som nu söks hos regeringen.
Redan i september 2016 satsade regeringen 2,8 miljarder kronor i höjda anslag för forskning i Sverige.
Men Helene Hellmark Knutsson kan inte i dag precisera hur mycket som tillfaller Luleå tekniska universitet
– För tidigt att säga. Det kommer i budgeten senare i höst.
Vad tycker du generellt om LTU:s status inom universitetsvärlden?– Ett stark universitet med samverkan mellan akademi, näringsliv och samhället i stort. LTU är otroligt duktiga på det.
Helene Hellmark Knutsson är också högsta ansvariga minister för Lärarlönelyftet, som har fått mycket kritik från såväl fack som rektorer och kommunpolitiker.
"Ett markant avsteg från vår lokala lönebildningsprocess, eftersom kriterierna inte varit kända i förväg och att även mycket väl presterande medarbetare blir utan löneökning," skrev exempelvis Luleås gymnasieledning i ett brev till politikerna i barn- och utbildningsnämnden.
Även Niklas Nordström, socialdemokratiskt kommunalråd, är besviken på reformen.
– Regeringen och staten ska vara försiktiga och inte lägga sig i lönebildningen.
Missnöjet är inte minst stort bland de lärare som blev utan lönelyft och många menar att reformen skapade ett "A- och B-lag". Alla frågetecken blev tydliga inom skolförvaltningen under våren, menar Nordström.
– Vi märkte direkt vilka konflikter och diskussioner det blev bland lärarna i Luleå, säger Nordström.
Men Helene Hellmark Knutsson försvarar sig.
– En oerhört viktig reform. I det första utfallet fick 65 000 lärare i snitt 2 600 kronor mer i månaden. Vi var tvungna i en situation där vi har en enorm lärarbrist, med för få som söker sig till lärarutbildningarna.
Samtidigt är hon medveten om att många lärare, så även i Norrbotten, har sagt upp sig på grund av missnöjet.
– Därför är det viktigt att det inte stannar vid detta. Jag ser lärarlönelyftet som ett tillskott som kan användas som katalysator för lokalt lönebildningsarbete där kommunerna ger lärarna bättre löneutveckling under hela arbetslivet.
Har kommunerna misslyckats där?– Nej, men de har varit olika förberedda när det gäller lönekriterier och andra strategier för att bli en attraktiv arbetsgivare. Och i dag kan sex av tio lärare som har slutat tänka sig att komma tillbaka, enligt SCB, säger Helene Hellmark Knutsson.