Minimalt lärarlyft i Piteå

Det finns stora skillnader mellan länets kommuner när det gäller att utnyttja statsbidraget som regeringen infört för att fortbilda lärare, Lärarlyftet. Det visar uppgifter som bygger på statistik från Skolverket, som fördelar statsbidraget till skolhuvudmännen; kommunerna och friskolorna. Bäst av kommunerna i Norrbotten är Boden, som nyttjat sin tilldelade ram för 2008 till 100 procent när det gäller tidigarelärare (förskolelärare och lärare i år 1-6) och till 99 procent när det gäller senarelärare (lärare i år 7-9, gymnasiet, komvux och SFI).- Vi vill satsa på personalens kompetensutveckling och vi har haft möjlighet att göra det, säger förvaltningschefen Karina Pettersson-Hedman i Boden.Ingen merkostnad
Boden har som bekant en övertalighet bland lärare beroende på att elevantalet minskar. Övertalig personal har nyttjats som vikarier medan annan lärarpersonal har utbildat sig genom Lärarlyftet. Det har gjort att kommunen inte har behövt anställa nya vikarier.- På det sättet har det inte blivit någon merkostnad för oss, säger Karina Pettersson-Hedman. Kommunen prioriterar den utbildning som man har störst behov av. För 2009 har Boden prioriterat utbildningar i specialpedagogik, läs- och skrivinlärning, svenska som andraspråk, ämnesbredd för att utöka behörigheten hos NO- och SO-lärare, ämnesdjup, ämnesdidaktik samt pedagogik för yrkeslärare.- Vi räknar med att nyttja bidraget för 2009 maximalt. Hur det sedan ser ut för 2010 kan jag inte svara på, säger Karina Pettersson-Hedman.Snålare i Luleå och Piteå
Luleå kommun har valt en betydligt mer restriktiv linje. Endast 22 procent av det möjliga statsbidraget 2008 har utnyttjats av Luleå kommun.- Vi har tillämpat försiktighetsprincipen och valt att satsa fullt ut inför det här läsåret, säger skolchefen Sture Bryggman.Ännu större sparsamhet har tillämpats av Piteå kommun. Det är nämligen inte gratis för kommunerna att nyttja Lärarlyftet, satsningen innebär också kostnader för kommunen. - Det kostar kommunen ungefär 30.000 kronor att nyttja en utbildningsplats. Då måste vi välja det som är bäst för oss, säger förvaltningschefen Maria Müller.Piteå har valt att satsa på fortbildning för lärare i två ämnen; svenska som andraspråk och matematik.- Vi erbjöd tre pedagoger att studera via Lärarlyftet. Vi gick ut med en förfrågan, det var olika turer och till slut var det bara en person som började studera, säger Maria Müller.Erbjudandet står fortfarande öppet, förutsatt att studierna gäller rätt inriktning. Det har funnits intresse hos lärare att vidareutbilda sig i andra ämnen och inriktningar som kommunen valt att inte prioritera.

Minimalt lärarlyft i Piteå

Boden har varit bäst i Norrbotten på att utnyttja "Lärarlyftet" för att höja lärarnas kompetens. Kommunen har medvetet nyttjat det statliga bidraget till max. I botten på listan återfinns Piteå och Överkalix med två respektive noll procents bidragsnyttjande.