"Mindre tid för patienterna"

Distriktsläkaren Robert Svartholm, fackordförande i Norrbotten, skräder inte orden när han recenserar modellen som sedan årsskiftet gäller i Norrbotten och som tidigare införts på andra håll i landet.
– Problemet är att jag måste sköta ekonomin i stället för att ta hand om patienterna. Jag får manövrera datamaskinen och knappa in koder, säger han.
En del av ersättningen till vårdcentralerna inom vårdvalet beräknas utifrån hur många och vilka diagnoser som sätts.
– Vi är vana att sätta diagnosen som patienten söker för, men en patient med exempelvis hjärtflimmer har en mängd andra åkommor. Det blir en uppsjö diagnoser, säger Robert Svartholm.
Hur stor andel av ersättningen som beräknas utifrån diagnoser varierar mellan landstingen, i Norrbotten rör det sig om 25 procent av vårdpengen.
– I första hand är det ett system som beskriver vilka patienter man har på vårdcentralen. Vi tror att det skapar förutsättning för en mer jämlik fördelning av resurserna än tidigare, säger Kristian Damlin, beställarchef i Norrbottens läns landsting.
Risk för missbruk
Han ställer sig frågande till Svartholms kritik.
– Diagnos ska läkaren sätta ändå. Diskussionen som varit är att det finns en risk att systemet missbrukas mer än att det inneburit administrativ tid för den enskilde läkaren, säger Kristian Damlin.
Han syftar på den debatt som förts nationellt om att läkare kan överdiagnostisera patienter i syfte att bättra på vårdcentralens finanser.
Den risken är inte överhängande, anser Robert Svartholm.
– Vi måste ändra beteendet från att sätta en diagnos till att sätta alla diagnoser som påverkar vården. När vi sedan sätter alla diagnoser riskerar vi att få kritik för det, säger han.