Minderåriga är besvikna på myndigheterna

Årets Bris-rapport visar att barnens kontakter med myndigheter har tiodubblats sedan 2003. 169 kontakter år 2003 blev till 1.492 år 2010. Barnens erfarenheter av myndigheterna har dock visat sig vara dåliga.-  Det är tragiskt, säger Diana Segerstedt, enhetschef på barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, i Luleå och Boden.

FÖRBÄTTRA. Diana Segerstedt, enhetschef för barn- och ungdomspsykiatrin i Luleå och Boden tycker att myndigheterna ska bli bättre på att anmäla fall med utsatta barn.

FÖRBÄTTRA. Diana Segerstedt, enhetschef för barn- och ungdomspsykiatrin i Luleå och Boden tycker att myndigheterna ska bli bättre på att anmäla fall med utsatta barn.

Foto: Vanessa Cicero

Luleå2011-02-10 06:00

En länk mellan barn, vuxna och samhälle. Så fungerar Barnens rätt i samhället, Bris. Det är en organisation som barn och ungdomar upp till 18 år kan vända sig till när de behöver stöd av någon vuxen. Familjekonflikter, mobbning, våld och andra situationer av utsatthet är vanliga anledningar till att ungdomar söker sig till Bris.

År 2003 blev "Myndighetskontakter" ett eget kontaktområde inom Bris. När ungdomar hör av sig till Bris angående myndigheter är det ofta socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin de har varit i kontakt med.

Bris-rapporten 2011 visar dock att de minderåriga uttrycker besvikelse och maktlöshet efter att de tagit upp kontakten. De tycker att bemötandet är dåligt och att de inte blir tagna på allvar.

Flera faktorer
Diana Segerstedt, enhetschef på BUP i Luleå och Boden, förklarar att besvikelsen kan bero på flera faktorer.

-  Det kan bero på att de minderåriga inte säger vad de har tänkt säga, eller att föräldrar förklarar något på ett sätt som gör att vi inte går vidare med ärendet. Om ett barn berättar om något obehagligt som har hänt så är det dock upp till myndigheterna att göra ett bra jobb för att skydda barnen, säger hon.

Diana Segerstedt menar att ord står mot ord ibland. Finns inga bevis, så brukar lagen ofta fria än fälla. Barn kan då uppfatta det som att myndigheterna sviker.

-  Barnet tänker "men jag har ju berättat", de kanske känner att vi inte bekräftar dem fast vi berättar att lagstiftningen säger något annat, säger hon.

Dåliga på att anmäla
En förklaring till problemet menar Diana Segerstedt är att myndigheterna är för dåliga på att anmäla fall med utsatta barn.

-  Vi och övriga myndigheter måste bli bättre på att göra upprepade anmälningar. Det är en lösning för barnens del. Om man bara anmäler en gång så kan den som är anmäld ha en förklaring, men om upprepade anmälningar sker får socialtjänsten något att gå på.

Diana Segerstedt har också en uppmaning till hela samhället.

-  Alla behöver bli bättre på att lyssna på barnen och inte bortförklara det de säger, de håller igen om vi inte lyssnar på det som är svårt.

Det är inte säkert att det är BUP de vänder sig till, det kan vara grannen eller en lärare. Barn måste också bli bekräftade i skolan, det är en bra medicin mot psykisk ohälsa, säger hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om