Akkats kraftverk, strax utanför Jokkmokk, är en av Vattenfalls anläggningar.
År 2000 kom EU:s Vattendirektiv som reglerar hur alla länder i Europa ska säkra god vattenkvalitet. Detta eftersom yt- och grundvatten ses som en gemensam tillgång som alla behöver hjälpas åt att värna om. Fyra år senare införlivades direktivet i svensk lag. Men åtgärderna har dröjt och Sverige har länge haft EU-kommissionens ögon på sig.
EU-kommissionen ville veta hur Sverige jobbar med Vattendirektivet i sådana verksamheter som redan har ett miljötillstånd. Om de nya bestämmelserna ska få genomslag måste ju tillståndet omprövas någon gång, förklarar Anders Skarstedt vid Havs- och vattenmyndigheten.
Sveriges metod att efterleva Vattendirektiv blev bland annat att ålägga alla vattenkraftsproducenter med befintliga tillstånd att lämna in en ansökan om omprövning till mark- och miljödomstol. Dessa bestämmelser började gälla 1 januari 2019.
Samtidigt som Vattendirektivet infördes i Sverige delades landet in i fem vattendistrikt som fem länsstyrelser i respektive distrikt fick ansvar för. De kallas för Vattenmyndigheter och i Norrbotten finns en av dem.
– Det är dessa länsstyrelser som ansvarar för statusklassificeringarna av vattnen i sina vattendistrikt och som även beslutar om miljökvalitetsnormerna för respektive vatten och Havs- och vattenmyndigheten som fungerar som vägledande gentemot länsstyrelserna, berättar Anders Skarstedt.
Statusklassificeringarna och miljökvalitetsnormerna har avgörande betydelse för vilka miljöanpassningar som kommer att krävas.
Men eftersom det bara finns fem mark- och miljödomstolar i Sverige kan inte alla skicka in sina ansökningar samtidigt.
– För att kunna göra detta under ordnade former beslutade regeringen år 2020, efter Havs- och vattenmyndighetens förslag, om en nationell plan som dels delar in alla vatten i olika prövningsgrupper, dels innehåller en tidsplan för varje prövningsgrupp, förklarar Anders Skarstedt.
Alla datum och prövningsgrupper återfinns i Förordningen om vattenverksamheter.
De första vattenkraftverken skulle lämna in sin ansökan 1 februari 2022, nästa grupp i 1 september 2022.
– Tanken var sedan att det skulle fortsätta så två gånger per år, men i januari i år beslutade regeringen att flytta fram nästa tidpunkt för inlämning ett år till 1 februari 2024, berättar Anders Skarstedt.
Alla övriga prövningsgrupper som ska lämna in längre fram fick också sina inlämningsdatum uppskjutna i ett år.
Skälet som regeringen angav för att skjuta på miljöprövningarna var den pågående energikrisen med höga elpriser samtidigt som det krävs en ökad elproduktion för att klara samhällets snabba elektrifiering: "Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot förändrade behov behöver effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behov av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över", skriver miljödepartementet i sin promemoria inför ändringen i förordningen.
I mitten på december skickade regeringen ut ett förslag om att skjuta upp datumet ytterligare två månader.
Hittills är det bara ett fåtal vattenkraftverk i Sverige som har prövats.
Luleälvens huvudfåra, där Vattenfall har vattenkraftverk, ingår i en prövningsgrupp som ska lämna in ansökan senast 2032. Bodån, Bodträskån och Ljusån där Boden energi har vattenkraftverk ska lämna in ansökan senast 2026.
Vattenkraftverket i Porjus.
Det övergripande målet i Vattendirektivet är att det ska vara god status på alla vatten i EU.
– Sedan finns det möjlighet att ha en lägre kravnivå i det som räknas som kraftigt modifierade vatten, till exempel där det finns en utbyggt vattenkraft, där man kan besluta om att det är mer rimligt att nå en "god potential".
I bestämmelserna finns också möjlighet att göra vissa undantag.
– Det gäller om det skulle bli en så stor påverkan på en samhällsnyttig verksamhet att det inte är rimligt att nå varken god status eller god potential.
Det är vattenmyndigheterna som beslutar om sådana undantag.
– Så det går inte att säga att EU:s Vattendirektiv eftersträvar att det ska bli likadant överallt, utan det finns alltid avvägningar som ska göras, konstaterar Anders Skarstedt.
Lule älv vid Porjus innan kraftverket stod klart.
Ingemar Perä på Länsstyrelsen i Norrbotten är en av samordnarna för den Nationella planen för omprövning av vattenkraftens miljövillkor blev själv överraskad när regeringen avslöjade att man ville skjuta upp datumet för inlämning av miljötillståndsansökan ytterligare.
– Kallelsen till remissmötet kom på torsdag eftermiddag, sedan hölls det på fredag morgon, så det skedde väldigt snabbt.
Man kan tycka att två månader inte har så stor betydelse, särskilt inte när det gäller Luleälven som inte ska prövas förrän på 2030-talet. Men det som många tror nu, berättar han, är att det ligger något annat bakom.
– Skälet är förmodligen att regeringen vill ha tid på sig att ta fram andra förslag som kommer att påverka omprövningarna mycket mer. Det var också något som uttrycktes i presentationen under remissmötet, berättar Ingemar Perä.
Luleälven är hårt reglerad och det kan ibland ge upphov till höga flöden. Som i våras när personalen på Arctic Bath i Harads fick skjutsa hotellgästerna i kanot.
Vad tror ni att Vattenfall kommer behöva göra för miljöanpassningar på sikt?
– Det är en fråga som inte går att svara på. Det är väldigt mycket som är oklart just nu, inte minst med tanke på de utredningar om omprövningarnas påverkan på elsystemet som gjordes under pausen.
En sak kan han konstatera. Eventuella krav på miljöanpassningar i Luleälven kommer inte ske i närtid.
– Det ligger väldigt långt bort i framtiden och det är många domstolsbeslut och överklaganden till högre instans på väg dit. För det här är i mångt och mycket saker som kommer att avgöras i olika domstolsbeslut och hur det blir kommer att visa sig successivt.
Men vi har ju ändå implementerat Vattendirektivet i svensk lag, är det då godtagbart att inte vidta några åtgärder förrän efter 2032, mer än 30 år efter att Vattendirektivet kom – vad har vi för skyldigheter gentemot EU?
– Det är en gigantisk fråga. Det man kan säga är att det här med en nationell omprövning av miljötillstånden är Sveriges sätt att hantera EU-kommissionens frågor och det överträdelseärende som öppnades av kommissionen mot Sverige med anledning av hanteringen av vattenkraften. Men jag kan inte svara på hur EU-kommissionen kommer att hantera detta.