Ett problem som bönderna redan i dag dras med är så kallad isbränna, det vill säga att åkrarna täcks av is, som kväver gräset. Det problemet kan komma att öka när snön lägger sig allt senare och de blöta markerna får en isbeläggning i stället för ett skyddande snötäcke.
De ökade regnmängderna inverkar även på själva odlandet och markerna i Norrbotten anses vara bra på att ta upp vatten. Det är sällsynt att odlare här upplever torka.
- Som det verkar kommer det att regna mer i början och i slutet på odlingssäsongen och det kan skapa problem när man ska ta hand om skörden. Dessutom kan vi få problem med mer sjukdomar orsakade av svampar och bakterier, säger Lars Ericson.
Kamp om forskningsresurser
Därmed skulle en del av de fördelar odlandet i norr i dag sägs ha tack vare kylan som dödar bakterier, försvinna. Som situationen är i dag orsakas de flesta sjukdomar som finns här av svamp, alltså inte av bakterier. Exakt hur detta kommer att påverkas i framtiden, vet man inte, men klimatförändringar är något som engagerar också SLU i stor omfattning. Dock har resurserna till tillämpad forskning minskat ordentligt sedan regeringen 1992 tog beslut om att näringen i större utsträckning ska ansvara för utvecklingskostnader.
- Det är en ständig kamp om resurserna och det är ingen tvekan om att det är skillnad på odlingsförhållanden i olika delar av landet, så det är viktigt för Norrbotten att det görs praktiska försök här. En del görs också, bland annat i Öjebyn och med hjälp av Hushållningssällskapet, men det skulle behövas mer resurser för det, säger Lars Ericson.
Klimatförändringar kan också betyda att en längre odlingssäsong öppnar möjligheter för nya grödor i länet. Och också då är det viktigt med tillämpad forskning för vad som faktiskt fungerar här.
– Men redan i dag tycker jag att man ska arbeta för att i större utsträckning ta vara på alla resurser som gårdarna kan ge. Att odla mer av det foder som djuren äter är en bra åtgärd. Gräset växer bra här och med dagens spannmålspriser börjar också allt fler att se möjligheter att odla spannmål även här uppe, säger Lars Ericson, som poängterar vikten av att hela tiden sträva efter att jordbrukets påverkan på miljön ska vara så litet som möjligt.
Det är lätt att tro att de största utsläppsproblemen inom jordbruket är koldioxid från traktorer och transporter. Men eftersom påverkansfaktorn för metan vad gäller växthuseffekten är flera gånger större än för koldioxid, så är det enligt Lars Ericson mycket viktigt med forskning för att få ner metanutsläppen.
En kofis inget att fnysa åt
Ett sådant forskningsprojekt är nu på gång. Man ska studera möjligheterna att få ner metanutsläpp från idisslande djur, i första hand kor.
Det är när korna fiser som det uppstår metangasutsläpp. Även gödselhögar avsöndrar metan. Det kan vara lite svårt att på allvar ta till sig att kor på ängar skulle vara något miljöproblem.
- Nej, men det är ett faktum att vi i dag har allt fler djur ute och med dessa utsläpp som följd. Och ju mer kött vi äter desto mer utsläpp. Projektet syftar till att se om utsläppen påverkas av vad korna äter, säger Lars Ericson.