Mer än bara en utbildning

Folkhögskolan betyder mer än bara utbildning. Det är lärare och elever på Sunderby folkhögskola överens om. - Här får man jobba i sin egen takt och utifrån sina egna kunskaper. Man jämförs inte med en speciell norm, säger Jenny Johansson, 32 år, elev på skolans allmänna linje.

TRIVS. Nettan Olsson, Jenny Johansson och Anne-Christine Lyck trivs alla jättebra på Sunderby folkhögskolas allmänna linje. ”Man får jobba i sin egen takt och så får man mer hjälp”, säger Nettan Olsson.  Foto: BERNDT DIMEUS

TRIVS. Nettan Olsson, Jenny Johansson och Anne-Christine Lyck trivs alla jättebra på Sunderby folkhögskolas allmänna linje. ”Man får jobba i sin egen takt och så får man mer hjälp”, säger Nettan Olsson. Foto: BERNDT DIMEUS

Foto: Berndt Dimeus

LULEÅ2007-10-16 01:45
För mindre än tio år sedan fyllde Sunderby folkhögskola nio klasser à 20 elever på den allmänna linjen. I dag har de tre klasser. Så har det varit i några år nu och så kanske det också kommer att förbli. Ändå är skolan en av dem i länet som har haft minst bortfall av elever och enligt de som vistas här varje dag, mår skolan bra. Wonny Sundberg har arbetat som lärare på allmänna linjen på Sunderby folkhögskola i tio år. Hon säger att hon på senare tid märkt av förändringarna i studiemedelssystemet samt en oroväckande attitydsförändring.- Jag vet inte om jag är rädd för vad den nya regeringen ska hitta på. Folkbildningen har ju sina rötter i folkpartiet och centern. Men moderaterna. De tycker att det vi håller på med är tjafs, säger hon och fortsätter:Trivs på skolan
- Det tråkiga är egentligen att de ser på utbildning som ett instrument. Och det går ju emot det vi står för. Vi ser ju till hela människan och skolan ska vara så mycket mer än bara studier som leder till ett jobb. Hon får medhåll av skolans elever. Nettan Olsson, 17 år, hoppade av gymnasiet och fick tips av sin studievägledare att söka sig till folkhögskolan. I dag går hon första året på allmän linje och trivs alldeles utmärkt.Bättre än gymnasiet
- Jag tycker att folkhögskolan är bra. Man får jobba mer i sin egen takt och så är man mindre grupper. Lärarna kan lägga ned mer tid på varje elev, man får mer hjälp. Det är mycket bättre än gymnasiet, säger hon. Men eftersom Nettan är så pass ung, behöver hon än så länge inte bekymra sig om de förändrade möjligheterna att finasiera sina studier. Värre är det för Jenny Johansson, 32 år, och Anne-Christine Lyck, 44 år, som båda går tredje och sista året på allmänna linjen. Jobbar extra
- När jag började plugga fanns fortfarande rekryteringsbidraget. Nu lever jag på bidragsdelen från CSN och så får jag jobba kvällar och helger, säger Anne-Christine. - Ja, jag tror det där är lite farligt. Folk väljer nog bort att utbilda sig om det inte går att finansiera sina studier. Man vill väl inte låna pengar för att läsa in en gymnasieutbildning. Hur skulle ni känna om man från regeringens sida ytterligare försvårar för människor att studera på folkhögskola?- Katastrof! säger Nettan.- Förskräckligt! Folkhögskolan behövs verkligen. Här får man utveckla sig själv. Jag började först på komvux men hoppade av efter tre veckor. Det är jättehögt tempo och mycket självstudier. En stor skillnad. Sen är det en helt annan sammanhållning här. Jag känner nästan att jag inte vill jag sluta, säger Jenny.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!