Mejades ner på E 4

"Jag jobbar inte på E4-an igen."  Det säger Ken Lundqvist, vägarbetaren som i förra veckan mejades ned av en bilist.  - Det kändes som jag var av på mitten, berättar han.  Vilket han också var. Men läkarna tror att han blir helt återställd.

Foto:

LULEÅ2007-10-05 01:45
Förra onsdagen befann sig Ken Lundqvist tillsammans med arbetskamraten Fredrik Berglund på E 4 vid Strömsund. De arbetade bakom avspärrningarna invid mitträcket med att plocka undan koner, vägarbetet hade pågått sedan i våras men var snart avslutat. Plötsligt svängde en bil med hög fart in på den avspärrade filen för att göra en omkörning. Bilen rammade vägarbetarnas släpvagn som i sin tur träffade Ken Lundqvist. Kraften i kollisionen slungade honom över mitträcket och över nästa vägbana. Minns inget av olyckan
När arbetskamraten, som undgick att träffas, kom fram var Ken Lundqvist livlös. - Jag minns inget av olyckan eller tiden just före. Jag har ett vagt minne av att jag låg och skakade på asfalten, jag frös. Sedan finns bara enstaka minnesbilder av allt som hände före operationen, berättar Ken Lundqvist och tillägger: - Men jag är bara glad att minnet är borta. Det var värre för kompisen som såg allt. Ingen förstår att han överlevde, det känns nästan futtigt att kalla det tur. - Ja, det är ofattbart. Jag minns lite av när jag låg på båren, de hade spänt ett bälte över bäckenet. Det kändes som om jag var av på mitten, det som bara klickade när jag försökte röra mig. Det var som om överdelen inte satt ihop med benen, berättar Ken Lundqvist. Hans känsla var korrekt, han hade gått av på mitten. Ryggraden hade slitits loss från bäckenet som dessutom var svårt skadat. En mycket svår och ovanlig skada. Utöver det har han brutit vänstra skenbenet och trasat sönder knä och fotled på samma ben. Opererades i sju timmar
Han opererades dagen efter olyckan, operationen tog sju timmar. Och Kens tur höll i sig. - Ja, det råkade finnas en specialist på plats, en som annars inte brukar vara här. Det var tydligen en väldig tur för mig, säger han. Bäckenet lappades ihop med metallplattor och skruv. När Kuriren besöker honom är han fortfarande sängbunden och får morfin mot smärtorna. Det kan bli fler operationer då läkarna bestämmer sig hur de bäst ska tackla skadorna i knät och fotleden. - Jag har varit uppe lite men jag måste ha hjälp. Det här kommer att ta lång tid, säger han nyktert. Ken Lundqvist är 31 år och bosatt i Arvidsjaur. Hemma väntar fru och en tio månader gammal son på att han så småningom ska bli utskriven. - Jag måste lära mig klara det mesta själv först, säger Ken. När han kan återgå till arbetet är osäkert. Ken Lundqvist vill helst inte tänka på det. - Ja, det blir väl att jobba igen. Men inte på E 4 i alla fall. Aldrig E 4-an igen, säger han. Han har varit vägarbetare på Asfaltbeläggningar i Boden (ABL) i några år men i somras var det första gången han jobbat på E 4. Farorna i jobbet är något som ständigt finns i tankar och samspråk mellan arbetarna. Rädd varje dag
- Ja, man är rädd varje dag. Särskilt på E 4, där är det extremt. Det är märkligt att folk har så svårt att hålla hastigheten, har man så bråttom? Det är flera incidenter om dagen, ibland passerar de en i hög fart bara på en halv meters avstånd. Det behövs så lite för att det ska ske en hemsk olycka, säger Ken. Vägarbetarna vill ha ännu hårdare säkerhetsregler. Till exempel att deras egna fordon lotsar trafiken förbi vägarbetsområdet i karavan en riktning i taget. Ken Lundqvist anser att deras säkerhet får stå tillbaka för Vägverkets ambition att störa trafiken så lite som möjligt. Vi avbryts av ronden och Ken Lundqvist frågar överläkare Peter Wagnsjö rakt på sak: - Kommer jag att bli helt återställd? Svaret kommer snabbt: - Ja, det tror jag du kommer att bli.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om