Medeltiden – en flykt från verkligheten

Snart drar de årliga medeltidsdagarna på Hägnan igång. En av personerna som lade 2001 la grunden till arrangemanget är delaktig även i år – Zakarias Perssons intresse är fortfarande starkt.

Foto: Göran Ström

Luleå2017-07-13 07:00
Hur är läget?

– Det är bara bra med mig, trots att det är regnigt.

Vad gör du till vardags?

– Jag jobbar som programmerare, så jag jobbar till största del med webben och bygger hemsidor.

Hur ser dina planer för medeltidsdagarna ut?

– Det är fullt upp! Både med alla aktiviteter och med fightingen, eftersom jag är ansvarig över den. Fightingen är lite speciell faktiskt, ingenting är koreograferat utan alla beslut under matchen fattas på plats. Dessutom finns ingen domare, vilket det gör i alla andra kampsporter. För att avgöra en match krävs att kamparnas ridderlighet spelar in och att en av dem uttalar att den har förlorat. Dock är det ju många säkerhetskontroller.

Vad har du för roll under medeltidsdagarna?

– Det var jag som startade de här dagarna på Hägnan 2001 och även om jag inte är ansvarig längre är jag fortfarande varit inblandad, det har jag varit alla år sedan dess. Sedan är jag med i styrelsen i föreningen Frostheim och vi håller i ett par aktiviteter.

Har du fortfarande samma intresse för detta?

– Det har jag nog, men det kommer och går i vågor. Ibland är det svårt att få ihop det på kvällarna sedan jag fick barn, men intresset är fortfarande starkt.

Hur väcktes detta intresse?

– Jag har nog egentligen alltid varit intresserad av sånt här – medeltiden och fantasy. Vid 1999 började jag med lajv, alltså levande rollspel, efter det har jag fortsatt. Under olika perioder har jag varit mer aktiv och ibland mindre.

Vad är charmen i det hela?

– Charmen är nog att man kommer bort från allt i vardagen. Sen råkar det vara så många öppenhjärtade och roliga personer som håller på med det här, både i föreningen och generellt. Det är fullt med härliga människor som är roliga att umgås med.

Berätta om din karaktär?

– Jag håller främst på med det som kallas SCA, alltså Society for Creative Anachronism, och där har man ingen karaktär. Istället har man en persona, en person man efterliknar, men aldrig är helt och hållet. Där skiljer sig SCA med lajv i och med att man i lajv går in helt och hållet i karaktären. Om man då gör något elakt är det rollen som är elak. Är du taskig i SCA kan du aldrig skylla ifrån dig, där är det du som var dum. Ofta inom lajven talar man med de andra deltagarna innan och varnar dem om man har en oschysst roll, allt för att den andra inte ska ta illa vid sig på riktigt. Mitt alter ego är väl på ett ungefär en väpnare från 1300-talets England som heter Egil Drakhufud.

Varför är just medeltiden så omtyckt?

– Problemet med till exempel stenåldern är att det inte finns lika många efterlämningar därifrån. Medeltiden ligger nog många nära till hands eftersom det finns kvar så många rester och eftersom vi vet mycket konkret från den tiden. I Norge håller de knappt på med meddeltiden alls, där är det främst vikingatiden som gäller. Sedan lyfter vi ju inte direkt upp pesten och kvinnoförtrycket på såna här event, det kan man låta spela in i lajven, men under dessa dagar lyfter vi fram det glada och det roliga som fanns under tidsepoken.

Du har varit med under alla år, vilket är ditt bästa tips till alla nykomlingar?

– Där bara att komma! Man ska inte missa gycklarna eller fightingen, jag tror det kommer bli bra. Och är man där och har några frågor tycker jag absolut att man ska rycka tag i någon av oss med medeltidskläder. Vi brukar bara tycka det är kul att prata om vårt intresse!

Zakarias Persson

Ålder: 41

Bor: Antnäs

Familj: Två barn och en fru

Kör: En rätt ny elbil, Nissan leaf

Intressen: Meddeltiden, figurmålning, zumba och fiska

Gör en ledig dag: Är ute och fixar med mina blommor, ligger i poolen eller bygger på något

Äter helst: Hamburgare

Dricker helst: Cola zero

Läser helst: Ljusböcker av alla slag

Ser på TV: Tv-serier med korta avsnitt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om