Med sjön som arbetsplats

Efter två dagar på sjön laddar Kustbevakningens Luleågäng med sill och potatis.
- Det här är min andra familj, säger Fredrik Gustavsson, befälhavande stationschef.

BEVAKNING. Det ska styras, navigeras och tas emot larm på stationschefens kontor.

BEVAKNING. Det ska styras, navigeras och tas emot larm på stationschefens kontor.

Foto: Petra Isaksson

Luleå2012-08-09 06:00

Det är tur det, att stämningen är familjär alltså. På den 20 meter långa båten som pryds av texten Kustbevakning är det nämligen trångt.

- Ja, här måste man vara en social människa som tycker om att jobba i grupp. Det går inte att ta sig förbi utan att ta i varandra, skrattar befälhavande stationschef Fredrik Gustavsson.

Längtar till jobbet
Han har haft sjön som arbetsplats sedan 1996. Det omväxlande yrket, kollegorna och mötet med andra människor får honom att längta till jobbet varje dag.

- Det finns inte en dag som jag har känt att det är jobbigt att gå till jobbet. Det här är min andra familj.

Tillsammans med kollegorna har Fredrik Gustavsson tillbringat de två senaste dygnen till sjöss i Luleå och Kalix. Nätterna under juli och augusti är den tid då flest sjöfyllerister är i farten. I år har hittills elva fall påträffats i Norrbotten.

- Det är en normal sommar kan man säga. Siffrorna brukar ligga mellan 10 och 15 fall av sjöfylleri varje år. Över tid har antalet sjöfyllerister minskat i landet, medan vi ligger kvar på samma nivå. Det är väldigt båttätt i våra områden, från Haparanda till Piteå.

Fredrik Gustavsson berättar att cirka hälften av årets elva fall har klassats som grovt fylleri, det vill säga över 1,0 promille alkohol i blodet.

- Det är däremot en siffra som har ökat, vad det beror på vet vi inte ännu.

Efter lagändringen som trädde i kraft den 1 juni 2010 kan Kustbevakningen dock se ett ändrat beteende på sjön.

- Det märks tydligt under festivaltider, folk kör inte båt längre, eller så skaffar de en chaufför som lägger till i närheten. Det är jättebra. Givetvis har det också en dämpande effekt att vi är i närheten.

Vid rutinkontroller eller misstanke om brott använder sig Kustbevakningen av en mindre arbetsbåt och en vattenskoter.

- På det sättet kommer vi närmare allmänheten, vilket vi vill göra.

Varierande yrke
På den blåa vattenskotern finns möjlighet att använda sirener men vanligast är att den röda stoppskylten åker fram.

- Sedan får de göra ett utandningsprov. Är det positivt tar vi in föraren och båten till land. Vanligaste påföljden är böter eller samhällstjänst, säger Fredrik Gustavsson.

Ute på vattnet arbetar Kustbevakningen i team om tre eller fyra personer. Tio dygn i månaden tillbringar de tillsammans och avverkar årets alla årstider.

- Det är variationen som är så rolig. Det handlar inte bara om sjöfyllerister, det är fisk- och jaktövervakning, tullkontroller och mycket annat, säger Fredrik Gustavsson och tar trappan till huvudbåtens nedervåning. Där har kollegorna dukat upp sill, potatis och ägg.

- Skulle det komma ett larm nu är det bara att slänga potatisarna och dra. Det har hänt, skrattar Fredrik Gustavsson.

Sjölagen skärptes den 1 juni 2010:

Alla förare omfattas av lagen men förare av båtar som är längre än 10 meter eller går minst 15 knop får inte köra med mer än 0,2 promille alkohol. Gränsen för grovt sjöfylleri är 1 promille.

Om en förare har 0,2 promille i blodet eller mer, döms personen för sjöfylleri, det vill säga böter eller fängelse i högst sex månader.

Om det överstiger 1,0 promille anses brottet vara grovt, då döms föraren för grovt sjöfylleri, till fängelse i högst två år.

Polis och kustbevakning får också stanna båtar, som ser ut att ha rätta storleken, för utandningsprov av förarna.

Om båten är mindre än tio meter och går långsammare än 15 knop gäller samma regler som innan lagändringarna trädde i kraft — en förare får inte vara mer alkoholpåverkad än att hon eller han kan köra båten på ett säkert sätt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om