I slutet på juli 2015 bar det iväg. Helena Lindvall och Jonas Näslund tog tjänstledigt, påbörjade sina distansstudier och styrde i samma veva husbilen söderut och gav sig ut på en turné genom Europa med förhoppningar om att leva enkelt, vara nära naturen, äta god mat och få ett bryt i vardagslunket. Samtliga önskningar slog in.
Ett år har gått sedan dess, och klarblå sjöar, gamla städer, cykeläventyr och fantastiska måltider är numera inte vardag, men desto vackrare minnen och erfarenheter att blicka tillbaka på när de åter är tillbaka i Luleå. Drygt två månader har de haft på sig att återanpassa sig till en vardag med väckarklockor, uppgifter att utföra och tider att passa. Något som gått bra, enligt äventyrarna själva.
– Jag började jobba två dagar efter att jag kom hem. Det var ganska skönt med rutiner, säger Jonas.
– Jag tror det handlar väldigt mycket om inställning. Även om det varit fantastiskt skönt att ta dagen som den kommer, beroende på väder och plats, så är det skönt att få struktur i vardagen också, säger Helena.
Andra förändringar, som märktes tydligare, är konsumtionen av nyheter och vatten. Båda gick ner drastiskt när de flyttade in i sitt hem på hjul, och även efter hemkomsten är de väldigt sparsamma med vattenförbrukningen. Detta trots sitt numera mångdubbelt större boende, som även det blev en stor omväxling.
– När vi reste hade vi ju hela Europa utanför dörren, men det var en ganska stor skillnad att gå från 5-10 kvadratmeter och komma hem till ett stort vardagsrum, säger Jonas.
– Det var väldigt skönt att bo på en liten yta, att skala av litegrann och bara ha det vi behövde. Det är klart att det var skönt att komma hem, men det var inget vi längtade efter när vi var borta, säger Helena.
Lite rutiner fanns även under resans gång, i form av deadlines för skoluppgifterna.
– Det var vissa datum vi behövde förhålla oss till, men tider bestämde vi själva. Vissa dagar var pluggdagar, andra dagar stod vi uppe på en bergstopp. Det har varit ett fantastiskt år, säger Helena.
– Det är ju väldigt priviligerat att ens ha möjligheten att göra en sånhär grej. Det är jag väldigt tacksam för, säger Jonas.
Några extra kära minnen som resenärerna tar med sig från det gångna året är besöket av Gorges du Verdon, dagarna på en familjeägd gård i Slovenien där de bodde och arbetade med familjen och en sex mil lång cykeltur i ett enormt oväder som avslutades med en hotellvistelse och niorättersmiddag på en Michelinrestaurang. Ja, berättelserna och minnena är många, men kapitlet om en husbil är över och Bobilen ska nu säljas vidare. Och när blickarna vänds mot framtiden finns drömmar om en vandring genom Nya Zeeland.
– Men det är bara drömmar än så länge. Nu landar jag gärna här hemma ett tag, säger Jonas.
Något som Helena håller med om, även om hon knappt kan hålla sig från att leta efter nya resmål.
– Jag uppskattar att vara hemma, men jag reser gärna också. Och jag är glad över att resan blev som vi hoppades, ett bryt i vardagen. Jag har verkligen fått både ny energi och nya intryck. Sedan får vi se, vad som händer i framtiden, säger hon.