Matematikens lekrum
Sång, lite dans och en busig clown. Dessutom Luleås garanterat längsta och krångligaste bandklippning. Allt gick i matematikens tecken när Nya läroverket i går invigde sin nya matteverkstad.
MATTESPEL. Filip Båving och Ture Hassler var de första eleverna som fick äran att prova den nya matteverkstaden. ”Det kommer att bli jätteroligt att vara här”, sade de samtidigt som de testade spelet Arkitekt.
Foto: Roland S Lundström
Rummet en trappa upp är färgglatt inrett och fyllt med mattespel, klossar, mätband, problemlösningskort och burkar med småplock. På golvet ligger till och med ett tyg med siffror. Allt för att locka fram den omtalade lusten. - Vi ser verkstaden lite som ett Teknikens hus. Den ska vara levande och utvecklas efter vad barnen tycker om och behöver, säger Lars-Erik Persson och fortsätter:- Tanken är att komma bort från egenräknandet som ofta tar död på intresset. Filip Båving och Ture Hassler från årskurs två har satt sig vid ett av borden. Snart är de i full gång med att bygga något som ser ut som ett torn. De staplar de orangea små klossarna med stor precision och för någon som på sin höjd fått ha praktisk matte en gång i halvåret under sin skoltid, är det svårt att se matematiken i det hela. Vad är det ni egentligen gör?- Det kallas Arkitekt. Man ska bygga olika figurer efter ritningarna i boken, säger Filip.Känns det inte litegrann som att leka ?- Jo, det gör det. Men det är roligt. Matte är roligt. Speciellt plus och minus, säger Ture.Men var det så här ni trodde matte skulle vara när ni började skolan?- Nej, inte alls. För det känns ju ibland som att man sitter och leker. Även fast man lär sig saker, säger Ture.Finns det inget med matte som är tråkigt?- Jo, att bara sitta och räkna ut tal i boken. Det är inget kul, säger Ture. Med andra ord verkar det som att Nya läroverket är helt rätt ute.
Fotnot: Möbiusband eller Möbius band är en lång rektangulär yta som vridits ett halvt varv med ändarna ihopsatta så att det bara har en yta och en kantlinje. Benämningen kommer från matematikern och astronomen August Ferdinand Möbius. Han beskrev detta ungefär samtidigt som en annan matematiker, Johann Benedict Listing, år 1858, men var den som fick bandet uppkallat efter sig.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!