Norrbottens Media skrev under torsdagen om de grävarbeten som kommunen genomför i den aktuella korsningen. Tillfälliga trafikljus har placerats ut för att styra trafiken.
När Robert Åkerström läste notisen väcktes ett gammalt minne till liv och han kontaktade Norrbottens Media med sitt tips – kommunen gräver på det ställe där det tidigare upptäckts en massgrav.
– Jag kommer så väl ihåg att vi stod vid kanten och tittade ner i gropen, säger Robert Åkerström.
Han minns att det plockades upp en hel del skelettdelar ur gropen.
– Jodå, det kommer jag ihåg. Det etsade sig fast i en 13-åring, konstaterar han.
Men en massgrav i centrala Luleå? Det låter osannolikt – men så är det.
1972 skulle det också grävas för vattenledningarnas räkning men det rutinmässiga jobbet tog en helt annan vändning när ett kranium från en människa plötsligt syntes i grävmaskinist Sigurd Brandells grävskopa.
Sigurd Brandell var vid tillfället 35 år, i dag är han 81 men han minns händelsen tydligt.
– Jag skulle lasta upp jord när jag såg den och tänkte "Vad fanken är det där?". Högst upp på skopan låg en dödskalle. Jag gick ut och talade om det för arbetsledaren, säger han.
Som grävmaskinist i 50 år har han varit med om en hel del, i Gammelstad hittade han på ett fält en gång en kista med ett barnlik – bland annat.
Så en dödskalle skrämde honom inte.
– Jag och en kompis borstade upp döskallen, gjorde den ren och fin. Den blev alldeles vit, säger Sigurd Brandell.
– När jag kom hem sa jag åt frugan att jag hade putsat upp en döskalle i dag och att jag skulle ta hem den, sätta den i bokhyllan och montera lyse i den. Hon blev alldeles förskräckt, säger Sigurd Brandell och skrattar.
Nu blev det givetvis inte så. Sigurd Brandell fick ta paus från grävandet i två veckor när gropen undersöktes och alla delarna förflyttades.
Totalt hittades resterna efter minst 16 personer.
Sigurd Brandell var med när de fem första hittades.
– En hade ett jack i skallen. Det var tydligen ett sabelhugg, säger han.
Men var kom då de döda ifrån?
Kjell Lundholm jobbade som antikvarie på museet vid tillfället och han var med vid utgrävningen av gropen. Han minns att det var många Luleåbor som ville följa arbetet på plats. De kunde med egna ögon se när delarna hittades och lyftes upp ur gropen.
– Ett vanligt fenomen. Så fort man öppnar en grop tittar folk ner, säger Kjell Lundholm.
Dansken Sven Bue-Madsen höll i undersökningen, en undersökning som ganska snart råkade ut för problem. Två intresserade Luleåbor fick för sig att hoppa ner i gropen en natt och stal två skallar, ett skenben och ett lårben. Men polisen lyckades få tag på dödskalletjuvarna som beskrevs som två överförfriskade och glatt sjungande ynglingar som bar runt på skallarna i en platspåse från ett känt varuhus i Luleå.
Det hela var också en högst spontan undersökning.
– Det var helt oplanerat, ingen visste ju något om det där, det bara kom fram. Det blev en brandkårsutryckning, säger Kjell Lundholm.
Ganska snabbt lanserades teorin att det var en så kallad "Ryssgrav". I början av 1800-talet pågick Finska kriget och hela kuststräckan från Haparanda till Umeå var 1809 ockuperad av Ryssland. Trots att det hittades en del andra fynd i gropen på Magasinsgatan, som exempelvis knappar, eldstål och metallkammar, så gick det inte att slå fast vilka som låg i graven. I en sammanställning gjord av Norrbottens museum 2001 konstateras att fynden förmodligen kan sättas i samband med kriget.
Norrbottens museum skriver att många, både soldater och befolkningen, dog i den så kallade fältsjukan och begravdes i massgravar. Sådan finns dokumenterade i Gammelstad och Alvik.
Vid tidpunkten när ryssarna var i Luleå hade dock fältsjukan lugnat ner sig vilket enligt Norrbottens museum tyder på att det var svenska och finska soldater i graven, ortsbor kan inte heller uteslutas.
"Kanske kan arkeologiska insatser vid framtida grävningarbeten ge svar på frågan om de omkomnas identitet", skriver Norrbottens museum.
Där är vi i dag.
Andreas Sundén och Marius Haugmo från AK Nord utför grävarbetet åt NCC och kommunen. De har inte hört någonting om att det funnits en massgrav i området de jobbar på. I deras nya grop så går det rör och ledningar kors och tvärs vilket gör att sannolikheten att det dyker upp fler skelettdelar är ganska liten just där.
– När det ser ut så här i backen så har det grävts här många gånger, säger Marius Haugmo.
1972 gjordes inga ytterligare utgrävningar, undersökningen gjordes i den aktuella gropen. Kanske finns det mer begravt i området?
Den numera pensionerade grävmaskinist Sigurd Brandell har sparat Norrbottens-Kuriren som vid den aktuella tiden skrev omfattade om de spektakulära fynden i centrala Luleå. När Norrbottens Media ringer upp blir han igen påmind om händelsen sommaren 1972. Och visst slår det honom lite då och då.
– Jo, när jag åker förbi platsen så brukar jag säga åt frugan att det var här jag hittade alla liken, säger Sigurd Brandell.
Till sist: Dagens grävkillar meddelar att jobbet bör vara klart på måndag.