Marknadsföring är A och O

Mer marknadsföring på fler ställen i landet, en tydligare organisation inom universitetet, en tydligare profile-ring av utbildningarna och en satsning på att nå nya grupper av studenter genom magisterutbildningar och masterutbildningar. Det föreslår utredaren Birgitta Stymne för att råda bot på universitetets rekryteringsproblem.

LULEÅ2003-10-17 06:30
Birgitta Stymne, före detta rektor vid Högskolan i Gävle, har på uppdrag av universitetsstyrelsen gjort en analys av rekryteringen av studenter till ingenjörsutbildningarna vid Luleå tekniska universitet. Detta mot bakgrund av att antalet sökande minskat kraftigt de senaste åren. Inför höstterminen 2003 minskade antalet antagna studenter med 35 procent jämfört med föregående läsår. <br>Färre söker och fler platser<br>En del av nedgången kan förklaras med att antalet sökande till landets civilingenjörsprogram har minskat varje år sedan 1997, samtidigt som det har blivit fler platser på universitet och hög-skolor. <br>Nedgången av studenter på programmen elektroteknik och teknisk fysik följer den allmänna tendensen i landet. <br>Allt kan dock inte förklaras med den nationella trenden med färre sökande eftersom det finns ingenjörsprogram som totalt lockar till sig fler sökande, med undantag för Luleå där intresset viker. <br>För att komma in på programmet industriell ekonomi krävs det generellt höga betyg. Flera universitet har kunnat utöka antalet platser på denna eftertraktade utbildning, men i Luleå har man varit tvungen att ta in 15 färre studenter på grund av vikande intresse. <br>Oroande utveckling<br>Utredaren Birgitta Stymne betecknar utvecklingen som mycket oroande och pekar på att antalet förstahandssökande till denna utbildning har sjunkit de tre senaste åren. <br>Samma utveckling ses inom datateknik i Luleå, trots att det totalt sett finns fler behöriga sökande än tillgängliga platser på universiteten. Det borde alltså vara ett alternativ för sökande att läsa utbildningen i Luleå men så tycks inte vara fallet i någon större utsträckning. <br>I höstas antogs tolv studerande i Luleå, mot drygt 60 för några år sedan. <br>Bra utbildning i Luleå<br>Riktigt varför det är på det här sättet kan inte utredaren svara på. Birgitta Stymne spekulerar i att de som inte kommer in på sitt förstahandsval väljer en annan utbildning, i stället för att flytta till Luleå. <br> ? Jag tror absolut inte att det är något fel på utbildningen, den är väletablerad i Luleå, säger hon. <br>Nedgången av sökande till samhällsbyggnadsteknik kan bero på ökad konkurrens tror hon, eftersom både KTH i Stockholm och Mälardalens högskola nu erbjuder liknande program. Ökad konkurrens från andra universitet kan likaså förklara svårigheterna att rekrytera studenter till maskinteknik i Luleå. <br>Andra program som kemiteknik, materialteknik och medieteknik har få studerande i Luleå och likaså en vikande trend. <br>Färre även på unika program<br>Även de två unika programmen ergonomisk design och produktion samt rymdteknik har fått färre studenter, även om de fortfarande är de program som har flest antagna studenter. <br>Antalet antagna studenter till civilingenjörsutbildningen öppen ingång har halverats på ett år.<br>Birgitta Stymne anser inte att Luleå tekniska universitet har misslyckats i sin marknadsföring av ingenjörsutbildningarna. <br> ? Jag kan inte säga att det varit brister i marknadsföringen, där-emot att man måste göra mer marknadsföring än vad man har gjort tidigare eftersom konkurrensen har ökat. <br>Marknadsföring i söder<br>Eftersom civilingenjörsutbildningarna är så beroende av studenter utifrån länet gäller det för universitetet att marknadsföra sig på fler ställen i södra och mellersta Sverige menar hon.<br>Inom universitetet är man också medveten om de brister i den egna organisationen som funnits menar Birgitta Stymne. Hon pekar på att det rått oklara ansvarsförhållanden mellan informations-enheten, studentrekryteringsgruppen, styrgruppen, institutioner och den nya utbildnings- och forskningsenheten. <br> ? Det har funnits brister i samverkan mellan vad man gjort centralt och det institutionerna har gjort för att marknadsföra sig. Det har varit uppenbart att institutionerna inte har varit nöjda med den marknadsföring som gjorts. <br>Bara en har lyckats<br>Av de sex arenautbildningarna som leder fram till en civilingenjörsutbildning är det bara en som sägs ha en acceptabel rekryte-ring. Det är arena media, musik och teknik som i höstas antog tolv studerande, mot 20 hösten 2001. Studerande som saknar särskild behörighet kan välja den breda ingången och sedan komplettera med en baskurs. <br> ? Det är ett bra sätt att fylla på med studenter. Jag ser det inte som någon konflikt eller konkurrens till civilingenjörsprogrammen. <br>Arena-begreppet måste där-emot marknadsföras bättre hävdar Birgitta Stymne. <br>Måste profilera sig<br>Bättre marknadsföring är ett recept som gäller för fler utbildningar, Luleå måste bli bättre på att profilera redan existerande program tillägger hon.<br>Magister och mastersutbildningar kan vara ett sätt att locka nya grupper av studenter till Luleå. <br>Finns det utbildningar eller program som bör läggas ned?<br> ? Nej, jag har inte sett det så. Jag var först tveksam till mängden program, men så länge man klarar det ekonomiskt är det okej att ha den här mängden program, säger Birgitta Stymne.<br>Är det möjligt för universitetet att snabbt vända utvecklingen?<br> ? Ja, åtminstone att stanna upp den i alla fall, så att det inte sjunker mer nästa år. Man ska inte hoppas på några underverk. På litet sikt är det positivt att antalet ungdomar blir fler kring 2010, det hjälper naturligtvis till, säger Birgitta Stymne.<br>Växande ungdomskullar<br>Hon syftar på SCB:s befolkningsprognos som visar att ungdomskullarna kommer att börja växa om ett par år. <br>2013 nås en puckel då antalet 20?24-åringar förväntas vara nära 655.000 jämfört med dagens 517.000. Därefter kommer ungdomskullarna återigen att krympa kraftigt, ned till dagens nivå redan år 2020.<br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om