Mårdhunden - en tickande ekologisk bomb
Mårdhund eller koreansk vattenlevande räv. Ett litet tjockpälsat rovdjur och ingen välkommen gäst i vår flora och fauna. Mårdhunden är en från Finland invandrad art som med det allt mildare klimatets hjälp börjat etablera sig i Norrbotten och Västerbotten. Och med sig kan den bära två farliga och dödliga följeslagare, rabies och dvärgbandmask. I helgen sköts två djur i Haparanda Sandskärs nationalpark där arten seglat upp som ett problem som bedöms måste få en nationell lösning.
EJ ÖNSKVÄRD. Den har en ståtlig päls, en fantastisk föryngringsförmåga och kan rensa en fågelkokal på ägg och ungar om den blir riktigt talrik. Men det vill ingen att den ska bli här i Sverige, Mårdhunden för med sig två dödliga sjukdomar rabies och rävens dvärgbandmask som om den kommer in i flora och fauna skulle innebära att bär- och svampplockning skulle vara ett minne blott.Foto: PER-ARNE ÅHLÉN, SLU
Foto:
Under ett år har mårdhundsforskare P-A Åhlén vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU ,på Naturvårdsverkets uppdrag dokumenterat förekomsten av arten i Sverige, eller rättare sagt Norrbotten och i viss mån Västerbotten där den finns i blygsammare omfattning med bara fem fynd totalt. - Det är här den finns, uppskattningsvis runt 100 djur med 2005 års siffror, de flesta i kustlandet, lite i inlandet och på Haparanda-Sandskär - ett fantastiskt stycke natur. På fastlandet här är den inget problem mer än för en handfull fågelskådare som kanske blir lite ledsna om tre eller fyra fågelarter skulle försvinna. Men den kan inte växa till några större populationer eftersom den är mycket vinterklen. Men skulle den sprida sig söderut, till mildare klimat och våtlokaler som Tåkern och Hornborgasjön ja då talar vi om en ekologisk katastrof, säger Per-Arne Åhlén. Han inte bara forskar på mårdhund utan även jagar den. Han har själv varit med vid de avskjutningar på Haparanda Sandskär som gjorts de sista åren. Totalt 17 djur har avlivats. I helgen en hund och en tik. Men det finns kvar mårdhund och det är också ett allvarligt problem. Spridningscentral
- Det skulle kunna bli en spridningscentral där bedömer Åhlén, om man inte tog tag i problemet där och avlägsnade arten från ön. Länsstyrelsen som har ansvaret att förvalta området måste ta problemet på allvar och med yrkesmässig jakt på olika sätt, grytjakt, fällor med mera, se till att arten försvinner från ön. Det går att ordna problemet med mårdhund både där och i sin helhet, menar han. - Ja men man måste ta ett allvarligt grepp och det kommer att kosta stora pengar, säger P-A Åhlén. Han hoppas att man satsar ordentligt i Sverige annars blir inte exempelvis norrmännens insatser effektiva heller, menar Åhlén som på onsdagen höll föredrag för berörd personal på länsstyrelsen samt övriga intressenter som Kustbevakning med flera. I väntan
P-A Åhléns utredning låg klar redan för ett år sedan men ännu har inte Naturvårdsverket tagit något beslut om handlingsplan. Biolog Lena Bondestad på Norrbottens länsstyrelse är mycket oroad över problemet med mårdhundsförekomsten. - Ja, visst är man det och det kostar ju pengar att lösa problemet. Det här är ju ett nationellt problem så pengar måste ju komma uppifrån och det vore ju bra om Norrbotten och Västerbottens län skulle kunna få resurser, säger och hoppas Lena Bondestad. Hon hade kallat till föredraget för att sprida kunskap om mårdhundsproblemet. När ett beslut kan väntas angående handlingsplan hos Naturvårdsverket är inte känt.
Så jobbar vi med nyheter