– Det är tabubelagt och ses som omanligt att inte kunna få barn, därför är det väldigt svårt att prata om, säger Erik.
Bara några få av deras vänner vet om deras situation, deras föräldrar och några par som har samma problem. Därför vill han vara anonym.
– Jag brukar vifta bort frågan om när vi ska skaffa barn. En bekant till mig har frågat fem-sex gånger, men jag vill inte berätta för alla hur det ligger till.
Kuriren träffar Erik hemma i deras ljusa och ombonade enplansvilla i en kommun i Norrbotten. Rösten spricker när han pratar om de otaliga försök som han och hans sambo genomfört.
När de flyttade in här trodde det att livet skulle börja. Paren på gatan blev gravida. Nu är barnen i fem- sexårsåldern, Erik och Hanna väntar fortfarande.
De sökte hjälp efter att de försökt i tre år, men både kvalitén på hans spermier och hennes ägg är dåliga. Efter fyra misslyckade försök med provrörsbefruktning, varav tre egenbekostade, vände de sig till en klinik i Finland. Där gör de försök med donerade ägg, något som de skulle fått vänta på i två år i Sverige.
–Det känns segt att vänta så länge, vi har väntat länge nog. Läkaren vi pratade med gav oss rådet att vända oss till en klinik utomlands.
På köksbordet ligger vitamintillskott. De tar dem tar för att maximera sina chanser att bli med barn. De har börjat med matlådor i glas också, för att inte få i sig giftiga plastämnen.
– Det pratas ofta om hur man ska göra för att inte bli gravid, inte om att det inte fungerar när det väl är dags. Vi har lika stor chans att få barn naturligt som att slå 18 hole in one på en golfrunda.
Erik har pratat med nästan alla som har något att säga till om i den här frågan, från läkare till politiker.
– Det blir en lättnad att kanalisera sin frustration på myndigheterna, att ha någon att vara arg på.
När utredningen började var det först hans sambo som undersöktes, det dröjde flera månader innan Erik testades.
– När jag ringer till kvinnokliniken blir de förvånade, de frågar efter min sambos personnummer. Det behandlas som ett kvinnoproblem när det egentligen är ett parproblem.
Totalt har de lagt ner 200.000 kronor på försöken att bli gravida. I maj ska de iväg till kliniken i Finland igen.
– Första gången det misslyckades var det hemskt, men på något sätt har vi vant oss, man vänjer sig vid sorgen.
Håkan Lindström är chef för barnlöshetsmottagningen i Skellefteå, dit de flesta par som behandlas för ofrivillig barnlöshet i Norrbotten remitteras. Han medger att villkoren för behandling av barnlöshet är mer restriktiva i Norra Sverige jämfört med andra landsting söderut.
– På 90-talet var det mer fokus på förbättring av spermaprov, det talas det inte lika mycket om nu. Vi gör alltid uppföljningar på spermaprov som visar låg till ingen aktivitet, men det kanske är det mest rationella att fokusera på kvinnan, säger Håkan Lindström.