Nu är den här, perioden då infektionerna härjar som värst i skolor och förskolor.
– Det är magsjuka, feber och hosta. Så är det varje år, säger Gith Hagryd, förskollärare i Svartöstaden i Luleå.
I statistiken över tillfällig föräldrapenning märks en årlig topp i februari, enligt Försäkringskassan som kallar månaden "vabbruari".
Antal dagar för vård av sjukt barn har legat tämligen stabilt ett tiotal år, men ifjol skedde en ökning. Då tog Norrbottens föräldrar ut 4,1 vabbdagar per barn och år, jämfört med 3,6 dagar 2012.
– Barnen var mer sjuka i början av året än vanligt, influensan slog hårt, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.
Hans analys är även att föräldrar börjat använda försäkringen fullt ut, sedan kravet på frånvarointyg från förskolan slopades den 1 januari 2013.
– Vi har också en app till mobiltelefonen. Den har laddats ned över en halv miljon gånger, säger Löfgren.
Under virussäsongen framgår tydligt vilka som tar hand om barnen när de är sjuka. I Norrbotten togs 82.417 dagar ut av kvinnor förra året, att jämföra med 47.499 dagar som togs ut av män.
Politiskt uppdrag
Försäkringskassan har uppdraget att verka för ett jämställt nyttjade av föräldraförsäkringen.
Niklas Löfgren tycker att det går trögt.
– Generellt är det fortfarande kvinnor som är huvudprojektledare för familjen. Männen är bubblare och vi ser att fler börjar dela på dagarna men det går sakta. Vi har inte nått så långt som önskat, säger han.
Vabbsäsongen passerar inte obemärkt på arbetsplatserna, särskilt på kvinnodominerade sådana.
– Jajamän, vi har en rekryteringsomgång före jul för att ta höjd för den här puckeln, säger Håkan Dahlqvist, personalchef på socialförvaltningen i Luleå.
Men även inom industrin märks en viss uppgång i frånvaro.
– Exakt hur det ser ut kan jag inte svara på men jag tycks märka att det är fler hemma på de arbetsplatser där medelåldern är lägre och där det finns yngre barn, säger Sara Blix, informationsansvarig på SSAB i Luleå.
Skapa incitament
Gertrud Åström, tidigare särskild utredare för regeringen, är expert på jämställdhetspolitik.
– I jämställdhetsmålen fastslagna av riksdagen ingår att det obetalda hem- och omsorgsarbetet ska delas lika. Då får man titta på hur lätt är det att vara hemma, vilka som är hemma och under vilka villkor. Hur ser ersättningsnivåerna ut, vilka arbetsplatser täcker upp? Man kan se att kvinnligt dominerade arbetsplatser har omfattande system för vikariepooler, med personer som väntar på att träda in. Har manliga arbetsplatser på samma sätt en väntande reserv? säger hon.
Samtidigt menar hon att det – när de praktiska hindren är undanröjda – återstår en avgörande faktor.
– Våra föreställningar om kön. Det kokar i slutändan ned till våra uppfattningar om vem som ska göra vad, säger Åström.