Många norrbottniska barn lever i fattigdom
Totalt 12,6 procent, eller 242.000, av alla barn i Sverige lever i fattigdom. Det skiljer mycket mellan olika kommuner och i Norrbotten sticker Pajala och Älvsbyn ut genom att ligga över riksgenomsnittet. I sex av Norrbottens kommuner ökar dessutom barnfattigdom.
I Norrbotten är det inte riktigt lika stora differenser. Högsta siffran för barnfattigdom har Pajala med 15,8 procent och Älvsbyn ligger på 14,2 procent. Bäst är situationen i Piteå där siffran för barnfattigdom ligger på 6,6 procent. Pajalas siffror är riktigt höga även i ett riksperspektiv. Av landets 290 kommuner hamnar Pajala på 273:e plats när det gäller barnfattigdomen. Dessutom är kommunen med på listan över de kommuner som hade störst ökning mellan 2004 och 2005. I Pajala ökade barnfattigdomen med 2,2 procent mellan dessa två år. - Nästan 5.000 barn i vårt län växer upp i fattigdom. Rädda barnen kräver politisk vilja och handling för att åstadkomma förändring. Barnen väljer inte sin situation, de barn som växer upp i en fattig familj måste få samma rättigheter som andra barn, säger Carin Johansson, ordförande i Rädda barnens distriktsförbund Norrbotten. Ökar
Av någon anledning ökar barnfattigdomen i sex av länets kommuner. Rädda barnens siffror visar att situationen för barn i Arvidsjaur, Boden, Kiruna, Pajala, Älvsbyn och Överkalix har blivit sämre om man jämför 2004 och 2005. När det gäller barn med ensamstående föräldrar av utländsk härkomst är rapportens siffror skrämmande höga. Hälften av dessa barn lever i fattigdom. I Norrbotten är siffrorna inte alls så höga men i några kommuner är det väldigt stor andel av barnen med utländsk bakgrund som lever i fattigdom. Älvsbyn (34,8 procent), Luleå (26,4) och Boden (24,1) redovisar de dystraste siffrorna. Totalt sett visar rapporten att de ekonomiska klyftorna i samhället ökar medan barnfattigdomen stabiliserats de år undersökningen har gjorts. Rädda barnen menar också att barn som lever i fattigdom diskrimineras i skolan. Till exempel kan en insamling till en klassresa stänga ute dem som inte har råd. Den svenska skollagen säger att skolan ska vara kostnadsfri och att endast enstaka och obetydliga avgifter får förekomma. Men vad som är en enstaka eller obetydlig avgift är en tolkningsfråga. Rädda barnen kräver att skolan görs helt fri från avgifter. En sådan åtgärd skulle förstås inte minska fattigdomen men den skulle enligt Rädda barnen mildra utsattheten och utanförskapet. Fotnot: Rädda Barnen har tolkat Barnkonventionens artikel 27 om barns rätt till en skälig levnadsstandard som att barn inte ska behöva växa upp i hushåll som har låg inkomststandard eller tvingas leva på socialbidrag. Vad som är låg inkomststandard eller inte baseras på en formel som Statistiska centralbyrån har tagit fram.
Andel fattiga barn i länet
Kommun 2004 2005 Arjeplog 11,1 10,3 Arvidsjaur 11,4 12,5 Boden 9,3 9,6 Gällivare 9,0 8,4 Haparanda 14,2 12,2 Jokkmokk 12,4 10,1 Kalix 11,2 9,6 Kiruna 9,3 9,4 Luleå 9,5 9,2 Pajala 13,7 15,8 Piteå 7,0 6,6 Älvsbyn 13,4 14,2 Överkalix 9,6 10,5 Övertorneå 12,2 11,5
Kommun 2004 2005 Arjeplog 11,1 10,3 Arvidsjaur 11,4 12,5 Boden 9,3 9,6 Gällivare 9,0 8,4 Haparanda 14,2 12,2 Jokkmokk 12,4 10,1 Kalix 11,2 9,6 Kiruna 9,3 9,4 Luleå 9,5 9,2 Pajala 13,7 15,8 Piteå 7,0 6,6 Älvsbyn 13,4 14,2 Överkalix 9,6 10,5 Övertorneå 12,2 11,5
Så jobbar vi med nyheter