Att det Àr fler Àn vanligt i Norrbotten just nu bekrÀftas av fjÀrilsentusiasten Tommy Bystedt i NorrfjÀrden. Han har haft ett naturintresse sedan barnsben och sedan cirka 15 Är tillbaka har han utvecklat ett stort intresse för bÄde dag- och nattflygande fjÀrilar.
â AmiralfjĂ€rilen Ă€r en migrerande art, den kommer söderifrĂ„n. Den kan komma Ă€nda nerifrĂ„n Medelhavet och flyga hit upp. Det Ă€r inte helt klarlagt att det Ă€r samma generation som flyger hela vĂ€gen men de kommer Ă„tminstone frĂ„n norra delen av kontinenten, Tyskland och Holland kanske.
De parar sig hÀr uppe, lÀgger Àgg och sedan blir det larver. Men larverna överlever inte vintern hÀr.
â De klarar alltsĂ„ inte av att fortplanta sig hĂ€ruppe.
En del av dem som nÄr södra Sverige tidigt pÄ sommaren hinner fÄ fram en ny generation samma sÀsong.
â Oftast ser man dem först i augusti och september hĂ€r uppe och dĂ„ Ă€r det den generation som kommer frĂ„n sydligare delar av landet. De parar sig förstĂ„s ocksĂ„ men avkomman klarar sig inte.
Det blir för kallt helt enkelt.
Att det Àr sÄ mÄnga fjÀrilar just nu beror pÄ vÀrmen och i viss mÄn vindarna, tror Tommy Bystedt.
Tommy Bystedt misstÀnker att det ÀndÄ Àr nÄgra vuxna amiralfjÀrilar som lyckas överleva vintern hÀruppe och som sedan fortplanta sig.
â Men det kan nog inte vetenskapen bekrĂ€fta. Det Ă€r en spekulation frĂ„n min sida men de skulle knappast kunna dyka upp hĂ€r i maj annars.
â Ibland vet inte forskarna varför det gĂ„r upp och ner. För tvĂ„ somrar sedan, till exempel, drĂ€llde det av pĂ„fĂ„gelöga hĂ€ruppe. Det Ă€r en art som jag sett kanske tvĂ„ eller tre gĂ„nger tidigare. Men för tvĂ„ Ă„r sedan behövde man bara gĂ„ utanför dörren för att se dem.
Sedan ett par veckor tillbaka Àr det ocksÄ vÀldigt gott om nÀsselfjÀrilar, berÀttar han.
NÀsselfjÀrilarna övervintrar som vuxna fjÀrilar, lÀgger sina Àgg tidigt pÄ vÄren och det Àr de som har klÀckts nu.
â Jag har aldrig sett sĂ„ mĂ„nga nĂ€sselfjĂ€rilar som nu. Jag tror att det beror pĂ„ att maj mĂ„nad var sĂ„ varm och fin i Ă„r.
Att klimatförÀndringar ligger bakom en ökning av antalet fjÀrilar tror han Àr fullt möjligt.
â Jag har sjĂ€lv hittat ett tiotal arter under de senaste tre Ă„ren som Ă€r nya för Norrbotten, som inte har setts hĂ€r tidigare. SĂ„ det Ă€r helt klart sĂ„t att sydliga arter flyttar lĂ€ngre norrut, det Ă€r ingen tvekan om det.