- Jag vågar inte gå på Storgatan, det finns ingenting att orientera sig efter, säger synskadade Mats Rönnblom, ombudsman för Synskadades riksförbund (SRF) i Norrbotten och Västerbotten.
Kuriren följde med Mats Rönnblom och ett par andra representanter från SRF på en promenad i centrala Luleå på torsdagen.
Utanför Nordea, på Köpmangatan, står ett flertal cyklar parkerade vid väggen. Det är ett hinder för en synskadad person.
- Vi använder väggar för att orientera oss, det blir ett problem när cyklar står i vägen, säger Mats Rönnblom.
Han har varit synskadad i ungefär 25 år, orsaken är diabetes.
Han berättar att den vita käppen är det stora hjälpmedlet för en person med synskada. Den har tre viktiga funktioner.
- Dels känner den av hinder upp till midjehöjd, dels fungerar den som orienteringshjälp och dels visar den att man är synskadad.
Fotade hinder
För två år sedan gick de en liknande tur och fotade de hinder och potentiellt farliga objekt som de stötte på. De lämnade sedan in bilderna till kommunen.
Längs trottoaren på Smedjegatan fanns det till exempel en utstickande parkeringsskylt i ansiktshöjd, som dessutom hade vassa kanter. Käppen hjälper till att varna för stolpen, men skylten sitter för högt för att kunna upptäckas.
Kommunen har nu åtgärdat problemet genom att bygga en ram runt parkeringsskylten.
Åtgärdat
- En smart och bra lösning, säger Mats Rönnblom.
Det visar sig att kommunen har åtgärdat de flesta av de hinder som uppmärksammades för två år sedan. Storgatan är dock fortfarande ett problem tycker Mats Rönnblom. De sinusplattor som är till för att hjälpa synskadade är knappt kännbara, och alla uteserveringar gör det inte lättare för honom.
Ulla-Carin Palm är tillgänglighetssamordnare på Stadsbyggnadskontoret i Luleå.
Ska kollas
- Storgatan har fått väldigt höga betyg vad gäller tillgängligheten. Men det är bra att få in sådana här synpunkter och det är definitivt något vi kommer kolla på.
Hon säger att de har kontinuerlig kontakt med handikapporganisationer för att förbättra tillgängligheten.
- Kommunen satsar en hel del resurser på detta och vi har blivit bättre på det de senaste åren, säger Ulla-Carin Palm.