Mikael Leijon fick, 1999, i uppgift att utveckla hemsidan.
–•Jag minns att jag var otålig. Man kände sig som en nybyggare och förstod att det skulle kunna förändra hela synen på journalistiken. Vi kunde rapportera i realtid, till exempel från hockeymatcher.
Från början var det ingen som trodde på möjligheten att ta betalt. Det var få som hade internetuppkoppling hemma och det tog tid att bygga upp trafiken. Efterhand blev det fler reportrar som jobbade med webben, som blev allt viktigare.
–•Vi tänkte att när trafiken ökade skulle vi kunna finansiera webben med reklamannonser. Men så blev det inte. Rikstäckande företag annonserar gärna på nätet, men den lokala handlaren föredrar fortfarande papperstidningen.
Trevande steg
Webbredaktören Tommy Ström på NSD var också med 1996/1997 när NSD tog de första, trevande stegen ut på nätet.
Han har sett kurvan med läsare på webben stiga, i princip dubbleras, för varje år.
–•Det har alltid blivit fler och fler läsare på webben och det var en tröst när upplagesiffrorna för papperstidningen kom, säger han.
Tommy Ström var nyfiken på webben och hittade en likasinnad i huset – grafikern Petra Holmström. Allt var nytt, och oprövat.
–•Hon var väldigt intresserad av att bygga sidor och jag hade nyhetstänket, så vi testade lite tillsammans. Jag minns att vi hade en avriven tapet i botten av sidan, säger han och skrattar åt minnet.
Framåt 2000 lade NSD ut allt som var i papperstidningen, på webben.
–•Det var ett klent stöd från redaktionen. Det fanns ett motstånd mot att släppa grejerna och just det här att det skulle gå ut gratis, den diskussionen har alltid funnits. Men hade inte vi börjat lägga ut nyheterna så hade någon annan gjort det. Vi var tvungna, annars hade vi inte haft kvar den styrkan som vi har i varumärket, säger Tommy Ström.
Som så många andra tidningar sneglade NSD på Aftonbladet.
–•De har alltid visat vägen. Vi började göra grejer på saker som hände, för webben. Då började vi märka att folk kom till oss när det hände något.
Aftonbladet föregångare
Redan 1994 började Aftonbladet som första tidning i Sverige att publicera nyheter på nätet. Två år senare började Marianne Schvarcz som webbredaktör där.
–•Det var jättekul att jobba. Det var kul att det var någon som var in och läste oss överhuvudtaget. Vi var tre–fyra personer som satt och publicerade. Hände det något stort och vi var aktuella så fick vi besökare, det var spännande att testa allting, säger hon.
Det kom otroligt positiva reaktioner från läsarna.
– Annars skälls det rätt mycket på kvällspressen. Det var kul att man kunde se hur många läsare en artikel hade på en timme. Det är en omedelbar respons jämfört med att veta hur många tidningar man sålde i går, säger Marianne Schvarcz som i dag är projektledare på tidningens utvecklingsavdelning.
Hur gick resonemanget med att kanske ta betalt för materialet även där?
–•Gratis, det var ju det som gällde. När vi på allvar började prata om att ta betalt på webben, så hörde det liksom ihop med den stora konjunkturnedgången vid millennieskiftet.
Vad tror du att det betydde att ni var först?
–•Jag tror vi fortfarande har fördelar av det.