"Stenberg vs Lekfalk" löd en rubrik i Kuriren den 12 juni, då S-föreningarna var i färd med att vaska fram förslag till landstingslistan. Sittande landstingsråd Britt Westerlund, även ordförande i Luleå arbetarekommun, hade aviserat sin avgång. Det gällde att hitta tänkbara efterträdare till posten jämte Kent Ögren, om partiet behåller väljarnas stöd efter valet.
Redan när nomineringsprocessen var i sin linda – beslutet fattas i november – lanserade tunga partiföreträdare öppet sina förslag.
Britt Westerlund lyfte fram Ingela Lekfalk.
Tidigare misstag
Simon Matti, statsvetare vid Luleå tekniska universitet, gör analysen att partiet dragit lärdom av omdiskuterade valprocesser på nationell nivå. Som förre S-ledaren Håkan Juholts uppgång och fall.
– Socialdemokraterna har fått mycket kritik för att de varit slutna. Det har presenterats en färdig kandidat, men man vet inte hur det gått till. Sett ur det perspektivet är det en klar förbättring att processen bedrivs öppet, säger Simon Matti och fortsätter:
– Att landstingsrådssituationen ser ut som den gör handlar också om en maktkamp i partiet. Det blir extra tydligt i en landstingsvalskampanj eftersom man har olika valkretsar och skilda intressen i länet. Det kan kännas viktigt om ett landstingsråd kommer från Luleå eller Piteå.
Ny eller etablerad
Luleå är en av de arbetarekommuner som gärna ser Luleåprofilen Ingela Lekfalk som landstingsråd, medan Piteå arbetarekommun hör till dem som föredrar Maria Stenberg från Arjeplog som suttit i riksdagen sedan 2002. Kampen handlar inte så mycket om stad eller glesbygd, tror Simon Matti, utan snarare om kandidaternas bakgrund.
– Skiljelinjen går mellan en person som har funnits i partiet ganska länge och en som är relativt ny. Där kan man kan tänka sig att folk inom partiet har skiftande synpunkter.
Att Stenberg har en upparbetad plattform i partiet och fackföreningsrörelsen innebär en utmaning för Lekfalks anhängare.
– Det gör det viktigare för partiet att presentera kandidaten Lekfalk. Vi vet mycket om vad hon gjort i tidigare men inte lika mycket om den politiska profilen, säger Simon Matti.