MA Numminen på plats i Norrbotten

Denne gummiboll från Finland, som var kult i Sverige redan på 1970- och 1980-talet, och som nu regelbundet studsar tillbaka hit från hem- och födelselandet Finland. Eller från Tyskland, där han ofta befinner sig nu för tiden. Nu har M. A. Numminen, denne Finlands svar på andra musikaliska galenpannor och avantgardister som Captain Beefheart (Don Van Vliet) och Vivian Stanshall (förr i gruppen Bonzo Dog Doh Da Band; nu i en himmel någonstans i vår närhet), angjort Norrbotten för att tillsammans med Norrbotten Big Band genomföra ett antal skolkonserter på varierande platser i länet.  ? Det blir 45 minuter varje gång och det är meningen att vi ska hinna med åtta av mina sånger då. Och så ska jag berätta lite om jazzmusik också. Men det blir i så fall väldigt koncentrerat, säger Numminen och fortsätter med att meddela att nu ska han sjunga den låt av Ian Dury som egentligen heter Hit Me With Your Rhythmstick, men som i hans version har betitlats Slå mig med din rytmpinne.  ? Jag tar den två gånger. För TV:s skull, säger han och kniper ihop ögonen så där kattlikt och ser så där speciellt M. A. Numminen-vänlig ut som han har för vana att göra. Har fyllt 65 Och så gör han det. Och den TV-kanal som finns på plats vid den kombinerade presskonferensen och repetitionen på Norrbottensmusiken filmar. Flitigt. M. A. Numminen har hunnit fylla 65 år. Men han är precis exakt sig lik sedan tidigare tillfällen då jag stött ihop med honom; i Luleå, på Sunderbyns folkhögskola eller på Bokmässan i Göteborg.  ? Man ska vara sann mot sin publik, säger Numminen allvarsamt.  ? Det gäller inte minst när man spelar för barn. Det gjorde jag länge hemma i Finland, men det blev inte så mycket charkuterier på bordet av det så det har jag numera mer eller mindre slutat med.  ? Den här gången ska vi spela för lite äldre ungdomar; i högstadiet och gymnasiet. Och det är meningen att vi ska utsätta dem för mina lite äldre låtar, som jag sjöng på 1970- och 1980-talet. Gummibollen Och de låtarna inkluderar då den ovan nämnda rytmpinnen, hans mycket speciella version av Baccaras Yes Sir, I Can Boogie och Gummiboll ? som är lika med hans godmodigt uppsluppna omdirigering av Bobby Vee?s Rubber Ball.  ? Sedan sysslar jag ju mycket med som jag kallar för ?Numminens absurdismer?, säger han med ett fridfullt leende i det mörka skägget.  ? Men nej: det blir inte någonting av mina sånger baserade på filosofen Ludwig Wittgensteins verk den här gången. Fast egentligen: min sångsvit kring hans texter har ju mer eller mindre blivit en evergreen ? eller? M. A. Numminen säger fortfarande ?tack, människor? efter varje avslutad låt och säger att den förste jazzmusiker som han beundrade var Count Basie och att han senare kom att högakta musikstilens original som Eric Dolphy, Ornette Coleman, Archie Shepp, Miles Davis och John Coltrane.  ? Fast mina första musikinfluenser kom ju från elektronikkompositörer som Stockhausen. Och faktum är att jag fortfarande spelar mycket elektronisk musik.  ? Och när jag är i Tyskland med min jazzorkester så händer det att den förvandlas till en tangoorkester.  ? Blir publiken trött så drar jag en vits. Det brukar fungera. Sverige bra jazzland M. A. Numminen tycker att Sverige är och alltid har varit ett bra jazzland. Om Finland tycker han inte att det påståendet kan tillämpas alls. Det är och har alltid varit ett dåligt jazzland. I slutet av 1980-talet reste Numminen omkring i Finland och besökte över 350 olika ölkrogar, där han tillbringade tid med att dricka öl och prata med dem som frekvent besökte dem. Av detta blev det både en bok och en film. Men nu säger han att den forskningen är avslutad. Eftersom det inte längre finns så många genuina ölkrogar att besöka i Finland.  ? Fast visst kan jag gå ut och dricka öl. Men inte i något studiesyfte dock. Vi ska vara rädda om original som M. A. Numminen. Återväxten på några nya människor av hans sort är ju inte direkt översvallande. Därför: upplev honom! Var, när och om ni vill. Under den kommande veckan i Norrbotten.

MA Numminen på plats i Norrbotten

Han heter egentligen Mauri Antero i förnamn.Men väldigt få kallar honom någonsin för något annat än M. A.I efternamn: Numminen.

Han heter egentligen Mauri Antero i förnamn.
Men väldigt få kallar honom någonsin för något annat än M. A.
I efternamn: Numminen.