M gör en bussturné genom norra Sverige för att få mer inblick i den gröna industriboomen. "Utbyggd kärnkraft i Norrbotten är en nödvändig konsekvens av den elefterfrågan som finns här nu.Vi behöver både konventionell kärnkraft och små modulära reaktorer", säger energipolitiske talespersonen Carl-Oscar Bohlin och partisekreterare Gunnar Strömmer.
M:s partitoppar gör en bussturné genom norra Sverige för att – i likhet med andra rikspolitiker i valrörelsen – surfa på vågen av alla enorma industriprojekt, med sina utmaningar vad gäller såväl kompetensförsörjningen som kraftbehoven.
– Väldigt positivt och framtidsinriktat. Den gröna återindustrialiseringen av Sverige sker på egna meriter – trots regeringen, inte tack vare. En ny M-regering skapar bättre förutsättningar för att de här verksamheterna ska komma på plats och kunna starta ännu snabbare, säger Carl-Oskar Bohlin, partiets närings- och energipolitiska talesperson samt ordförande i riskdagens näringsutskott, som under måndagen besökte Talga Graphite i Luleå, tillsammans med partisekreteraren Gunnar Strömmer.
Både S och tidigare regeringspartnern MP vill förvisso också ta åt sig äran för att industrirevolutionen är i gång, apropå satsningar på klimatomställningen och Industriklivet med mera, men M menar att detta inte räcker.
– Tittar man på det som faktiskt spelar roll, så att verksamheterna kommer igång, så har det statliga arbetet hamnat på efterkälken.
Moderaten tar tillståndsprocesserna som ett väntat exempel.
– I dag tar processerna extremt lång tid och intresseavvägningarna landar ensidigt och snett. Det fick vi med oss från besöket på Talga. De kan bli världsledande på batterikomponenter men det förutsätter snabbare tillståndsprocesser, så vi inte står kvar när tåget lämnar perrongen. De är genuint bekymrade över det.
Det finns redan bred politisk enighet om problemen med dagens tillståndsprocesser och M för samtal med S, som inte längre har att ta hänsyn till MP i regeringen.
– Vår ingång är att handläggningstiderna måste kortas. Staten måste också tala med en röst i stället för att myndigheterna blir varandras motparter. Det ska finnas tidsfrister som motverkar detta, säger Bohlin.
Någon tydlig skiljelinje mellan S och M?
– Ärligt talat vet vi inte var S finns i frågan nu. Tidigare hade man en linje med MP – att förbjuda allt mer eller mindre – men vi har ännu inte sett ett tydligt skifte eller intresse från S om att ta tag i frågorna på allvar.
Men det kom ett snabbt positivt beslut från S rörande Kallakgruvan, så fort MP hade lämnat regeringen?
– Ja, men likväl har vi kvar ordningen med tillståndsprocesserna och vi har ännu inte sett vad S vill för att ändra på den.
Gunnar Strömmer menar att S inte vill stöta sig med sitt tänkbara framtida regeringsunderlag, dår MP ännu kan ingå.
– Stor politisk sprängkraft i frågorna. Efter valet kommer S inte runt regeringsunderlaget, vilket skapar en passivitet från S nu, vad gäller tillstånds- och energifrågor framöver.
– Mellan skål och vägg uttrycker många inom S en lättnad av att ha blivit av med MP i regeringen. Samtidigt säger det rätt mycket om S, som under åtta års tid valde att sätta maktinnehavet före landets intressen, säger Carl-Oscar Bohlin.
De gröna industriprojekten i norr – Northvolt, LKAB/Hybrit, SSAB och H2 Green Steel – har gjort bedömningen att de kommer kräva 85 Terawattimmar (TWh) per år. Som en jämförelse är hela Sveriges årsförbrukning 140 TWh i dag. På bilden Hybrit pilotanläggning i Luleå.
Energipolitiken och dagens begränsade kraftförsörjning kan också bli en av de stora valfrågorna. De gröna industriprojekten i norr – Northvolt, LKAB/Hybrit, SSAB och H2 Green Steel – har tidigare gjort bedömningen att de tillsammans kommer kräva 85 Terawattimmar (TWh) per år. Som en jämförelse är hela Sveriges årsförbrukning 140 TWh i dag.
För att möta elbehoven vill M därför se en utbyggd kärnkraft i hela landet i kommande år.
– Vi ser behovet av att kraftigt bygga ut den planerbara energin, efter de senaste kärnkraftsnedläggningarna. Alla i vinter har upplevt volatiliteten på elmarknaden – en barnfamilj vet inte om nästa elräkning ligger på 1 000 kronor eller 10 000 kronor då detta beror i huvudsak på vädret, säger Bohlin.
M tror också att en utbyggnad av fjärde generationens kärnkraft, med så kallade små modulära reaktorer (SMR), kommer gå fortare än vad som tidigare har sagts.
– De kommersiellt färdiga reaktorer som kan beställas i dag kan vara i drift innan 2030-talet.
Sverigedemokraterna vill bygga kärnkraftsreaktorer i Luleå för att säkra elförsörjningen i norra Sverige. Det meddelade partiet vid en pressträff hösten 2021. På bilden: SD:s distriktsordförande Per Göransson.
Så ni vill se kärnkraft i Norrbotten, i likhet med SD, er tilltänkta samarbetspartner efter höstens val?
– I grunden anser vi att Svenska kraftnät ska peka ut lämpliga ställen att bygga ny elproduktion på men utbyggd kärnkraft i Norrbotten är en nödvändig konsekvens av den elefterfrågan som finns här nu. Vi behöver både konventionell kärnkraft och SMR på olika platser i Sverige.
Stora aktörer som LKAB och Hybrit pekar tvärtom ut vindkraften som det billigaste och effektivaste kraftslaget?
– De tror på vindkraften bara för att det är den som politiken är beredd att medge utifrån nuvarande regering. En ny regering skulle i stället se till att det byggs ny kärnkraft.
M-topparna är överlag mindre intresserade av att prata om vindkraften, samtidigt som moderatstyrda kommuner i södra Sverige, särskilt Skåne, motverkar just havsbaserade vindkraftsprojekt.
– Det finns socialdemokratiska kommunalråd som tvekar och är skeptiska också. Energiministern Khashayar Farmanbar har i sin tidigare roll som politiker i Nacka sagt nej till vindkraftverk, säger Gunnar Strömmer.
– Det handlar också om hur mycket energi som kan produceras per ytenhet. Markbygden i Piteå tar en yta lika stor som Stockholm i anspråk. Då är risken att flera motsätter sig så stora exploateringsprojekt mycket högre, än om man koncentrerar elproduktionen genom kärnkraft, säger Carl-Oscar Bohlin.
De stora svenska kärnkraftsbolagen Vattenfall och Uniper ser potentiell lönsamhet i små kärnkraftsreaktorer i framtiden, rapporterade SR Ekot i februari.
Samtidigt medger de att kärnkraften fortsätter att väcka negativa känslor hos många.
– Det finns en känslomässig aspekt men de kommuner som i dag har kärnkraftsproduktion är också de med den mest positiva opinionen, då man märker att det är en bra värdeskapande verksamhet och en stor arbetsgivare på orten.
Men M vill också lyfta andra regionalpolitiska frågor inför valet i höst, och tar fasta på behovet av att så många som 100 000 måste flytta norröver för att kompetensförsörjningen i industriboomen ska säkras.
– Vi vill göra Sverige till ett land för nybyggare igen. I dag har vi centralbyråkratisk bostadspolitik som bara handlar om att staten vill subventionera hyresrätter. Vi måste bättre ta tillvara på de natursköna lägen och den livskvalitet som finns häruppe. I dag finns för många riksintressen som lägger en våt filt över den som vill bygga ett litet hus. Se på strandskyddlagstiftningen, säger Carl-Oscar Bohlin.
M fick 12 procent av rösterna i riksdagsvalet i länet 2018, samma resultat som 2014. Hur ska ni övertyga fler i ”röda” Norrbotten?
– Genom att ta över det som en gång var Socialdemokraternas starkaste erbjudanden – tillväxt, utveckling, framtidstro. Rent krasst kommer S inte heller runt sitt beroende av MP inför valet, och MP:s inflytande över regeringspolitiken främjar inte Norrbotten, säger partisekreteraren Gunnar Strömmer.