När nu löneförhandlingarna börjar för kommunens 7.000 anställda är det lite av sista striden för lärarna. Statistik som plockats fram av Lärarnas riksförbund visar att deras medlemmar haft den sämsta löneutvecklingen av alla på kommunen.
- Det börjar bli skämmigt, sade LR:s ordförande Lena Heikka i gårdagens Kuriren.
Hon tillägger att lärarna "känner sig utnyttjade" av arbetsgivaren. Hennes medlemmar håller med men är samtidigt lite resignerade inför kommunens lönepolitik.
- Det är ett tungt missnöje. Vi tvingas stå tillbaka varje lönerörelse, säger Sture Andersson, fysik- och matematiklärare på Kungsfågeln.
Han har runt 30.000 kronor i månadslön efter 30 år i yrket, en bra lön i Luleå. Andersson har kollegor med 26.000, trots lika lång tid i yrket.
Kollegan Jonas Engman har jobbat i tio år och uppger att hans lön är en hel del lägre än så.
- Men vi är inte de mest missgynnade, jag känner språklärare som får 23.000. Det räcker att åka till Piteå så får man ett par tusen mer. Och om man jämför sig med kompisar med samma studietid blir det ännu värre, säger han.
Bristande ambitioner
Alf Juhlin menar att lärarnas dåliga löneutveckling har samband med kommunens bristande ambitioner för skolan.
- Allt hänger ihop. Kommunen strävar inte efter högre kvalitet i skolan, den strävar efter att ha så låga utgifter som möjligt. År efter år får vi höra hur viktiga vi är men när det är dags för löneförhandlingar då är det något annat. De centrala avtalen som alla ser som lönebotten är lönetak i Luleå, det rimmar illa med allt kommunen sagt tidigare, säger han.
Han pekar på att kommunen genomfört ständiga nedskärningar inom skolan de senaste åren, samtidigt som lärarlönerna stått och stampat.
- Kommunen visar att den inte tycker att utbildning är så viktigt. De elever jag har nu är nästa generation lärare. Men ingen av dem funderar på det yrket, säger Juhlin.
Lärarna i Luleå (utom Komvux) har ferieanställning, det innebär 45 timmars arbetsvecka varav tio timmar är så kallad förtroendearbetstid, arbete som kan utföras i hemmet som rättning, planering, elevkontakter, administration med mera. Under loven är de i huvudsak lediga, cirka tio veckor per år.
Semesteranställning
Enligt det nya centrala avtalet (HÖK 10) kan detta bytas mot semesteranställning, 40 timmars arbetsvecka med fem/sex veckors semester som alla andra. Och rätt att skriva övertid. En sådan förändring skulle ge lärarna 2.000 mer i månadslön.
Roger Kontio undervisar i naturkunskap och har efter tio års tjänst 24.000 kronor i lön. Han ser sina jämnåriga med motsvarande studietid lyfta betydligt högre löner. Kontio har börjat snegla mot semesteranställning.
- Då skulle det i alla fall synas hur mycket jag arbetar, ofta 55 timmar i veckan. Det ger bra med övertid. I det här jobbet finns en början men inget slut, säger han.
Meningarna är delade om semesteranställning.
- Jag har inget emot det men jag tror inte arbetsgivaren vill ha det, vi skulle jobba när eleverna inte är på plats, säger Sture Andersson.
- Det kräver en omläggning av läsåret, med tre terminer där även eleverna går skola på sommaren, säger Jonas Engman.
Det finns även en misstänksamhet mot en sådan förändring, att det ska leda till mer arbete utan något större lönelyft.
- Undervisningsskyldigheten har ökat med tio timmar varje år de senaste åren, säger Andersson.
Lena Heikka tror inte heller att arbetsgivaren är så intresserad av semesteranställning annat än på Komvux.
- Det innebär att man måste anställa fler lärare, säger hon.
LR kräver nu minst fyra procents påslag samt mellan 1.000 och 500 kronors höjning av ingångslönerna.