Lurade av kommunen

Varför ska man utbilda sig till undersköterska om outbildade har samma eller bättre chans att få vikariat och fasta jobb?
Frågan är förstås berättigad och just nu är det nog många unga tjejer som undrar vilken personalpolitik som tillämpas av omsorgen i Luleå kommun.
När Sandra Olsson och Ammy Renström, båda 19 år gamla, gick ut det treåriga omvårdnadsprogrammet som färdiga undersköterskor förra sommaren trodde de inte att det skulle vara något större problem att få jobb inom den kommunala omsorgen, i alla fall vikariat.
Både före och under utbildningen deltog de båda tjejerna vid flera tillfällen vid informationsträffar där både personal från socialförvaltningen och fackförbundet Kommunal deltog. Där var budskapet entydigt.
- De sa "Kom till vården, där får ni jobb". Vi blev i princip lovade jobb och vi trodde i alla fall att vi skulle kunna få vikariat, berättar Ammy.

Ingen respekt
Efter examen var det inga större problem för Sandra och Ammy att ordna sommarjobb men hösten 2006 började problemen dyka upp. Det visade sig snabbt att enhetscheferna på kommunens äldreboenden, där de båda tjejerna sökte jobb, inte visade någon större respekt för deras utbildning till undersköterskor.
- När det gäller de korta springvikariaten fungerar det ganska bra. Omsorgens vikariesamordning vill i första hand ha undersköterskor men de som är outbildade med erfarenhet eller inlasade får också jobb, säger Ammy Renström.
När det däremot handlade om längre vikariat, tjänster som enhetscheferna själva tillsätter, är utbildningen till undersköterska bortkastad. Tjejerna berättar att de sett vikariat gå till exempelvis en rörmokare och till en tjej som har gått samhällsprogrammet på gymnasiet.

Blir bitter
- Det känns hopplöst. Man blir bitter när en som saknar utbildning går före en själv, säger Sandra Olsson.
Hon har själv klarat sig genom att ta sämre betalda vikariat hos landstinget.
- Det är tur att landstinget finns, de tar bara in utbildad personal. Jag har gett upp hoppet om att få jobb på kommunen. Från landstinget ringer de i alla fall, även om lönen är sämre, säger hon.
Enligt de två 19-åringarna tjänar kommunens enhetschefer på att ta in outbildad personal i stället för undersköterskor.
- Vi tjänar cirka 102 kronor i timmen och de outbildade får cirka tio kronor mindre.
Eftersom outbildade får mer och längre vikariat än undersköterskorna blir de snabbare inlasade och får på så sätt företräde till längre vikariat och fasta jobb.
- Det borde finnas två laslistor, en för oss som har utbildning och en för dem som saknar den, annars är det inte någon mening med att utbilda sig, tycker Sandra Olsson.
Både Sandra och Ammy tycker att det är konstigt att man överhuvudtaget tar in okvalificerad personal på äldreboenden och inom annan omsorg.
- Om vården ska bli bra krävs det kompetent personal. Hur kan samhället acceptera att gamla människor blir omhändertagna av outbildad personal? säger Ammy Renström.