"Vi klarade inte av att hitta röret överhuvudtaget förrän klockan åtta på onsdagskvällen", säger Erik Öhrling, vd vid Lulebo.
På påskdagen upptäckte en boende på Åkerbärstigen på Hertsön att sophuset svämmat över. Vattnet fick stängas av och de boende fick hämta sitt vatten från en tankbil som Lumire körde till platsen.
– Vi upptäckte det på söndag och vid 14-tiden fick jag information om det första gången. Problemet är att den där ledningen förmodligen hade varit trasig en vecka innan, men den är någon meter ned under backen så det tar ett tag innan man ser att det är en vattenläcka, säger Erik Öhrling.
Att det sedan dröjde till på tisdagen innan Lulebo påbörjade arbetet på platsen med att åtgärda läckan berodde dels på påskledighet och att det behövde utredas vilka fler ledningar som fanns under huset.
– Problemen med markjobb kring lägenheter är att det finns VA-ledningar, bredband och el-ledningar och man kan inte få allt det utrett på en påskdag eller annandag påsk – därför tog vi beslutet att börja på tisdag. Klockan sju på morgonen lämnade grävaren garaget samtidigt som vi kunde få tag i vår ritningsansvariga och gå igenom vart alla ledningar runt det här huset fanns.
– Det vi var rädd för på söndag och måndag var att börjar vi gräva utan att veta hur det ser ut är det risk att vi förstör ännu fler saker och antingen gör det strömlöst eller utan fiber eller avlopp – och det vill man inte göra.
På onsdagskvällen hade man lyckats lokalisera det trasig röret.
– Vi klarade inte av att hitta röret överhuvudtaget förrän klockan åtta på onsdagskvällen och sedan har vi arbetstidsregler att förhålla oss till. På torsdagsmorgon tog vi dit kamera så vi kunde filma röret och kunde göra en så kallad relining – alltså att man drar in ett tunnare plaströr – så man kan göra en permanent lösning inne i befintligt vattenrör.
Vid halv tio på torsdagskvällen var arbetet klart och man kunde koppla på vattnet för hyresgästerna.
– Sedan att det tog två dagar att laga läckan tycker jag inte heller skulle behövas, men läckan var under ett hus och när man väl började gräva och kom förbi tjälen var det en enda stor lervälling, säger Erik Öhrling.