Natten mellan den andra och tredje augusti 1944, den så kallade "Zigenarnatten", avrättades omkring 3 000 romska fångar i nazisternas koncentrationsläger Auschwitz-Birkenau. År 2015 blev årsdagen erkänd som en officiell minnesdag.
– Den här dagen är även en viktig del av romers kamp för upprättelse och erkännande, en kamp vi måste fortsätta med än i dag, säger Luleåstudenten Sunita Demirovic som tillhör gruppen nyanlända romer:
– Det är en tung dag för oss alla.
Vid sidan om judarna tillhör den romska befolkningen de som drabbats hårdast i det naziockuperade Europa. Minst en halv miljon romer dödades i koncentrationsläger och mörkertalet tros vara stort. Men ändå talas det sällan om folkmordet på romer som ibland benämns som "det glömda folkmordet".
Först 40 år efter krigets slut erkände Tyskland och FN att romer likt judar varit utsatta för etnisk rensning.
– Förr så fanns det inga röster som blev hörda, utan det har tagit lång tid att bli hörd, just för att vi är romer. Vi har inte haft stöd från andra stater såsom judarna fått, säger Demirovic.
Hon menar att romer och majoritetssamhället måste mötas i förståelse för varandra.
– Allt som romer fått gått igenom i historien har bidragit till att vissa romer inte litar på majoritetssamhället och väljer att leva ett liv utanför samhället. Det finns romer som vill leva som majoriteten men som utesluts på grund av fördomar och diskriminering som fortfarande råder.