"Fascinerande att se Luleå med dåtidens ögon"

Med inspiration av instagramkontot Julius Colorization ägnar sig Nils Harnesk åt att kolorera historiska bilder från Luleå. ”De får ett annat liv”, konstaterar han.

Stadshuset under uppbyggnad, det invigdes 1958. Trähusbebyggelsen till höger i bild är under rivning samtidigt som bygget pågår. Kvarteret Göken. Stadshuset tillkom genom en arkitekttävling som utlystes 1952. Arkitekten Bo Cederlöf från Göteborg vann.

Stadshuset under uppbyggnad, det invigdes 1958. Trähusbebyggelsen till höger i bild är under rivning samtidigt som bygget pågår. Kvarteret Göken. Stadshuset tillkom genom en arkitekttävling som utlystes 1952. Arkitekten Bo Cederlöf från Göteborg vann.

Foto: Erik Persson, Luleå kommuns stadsarkiv/Jeanette Bergström

Luleå2021-06-03 08:15

Det var i april i år som Nils Harnesk i appen Remini började att färglägga gamla svartvita bilder. Sedan dess har det blivit ett stort antal bilder som han gett nytt liv genom att kolorera dem. 

– Jag tycker att det är intressant att få en känsla av hur det kunde ha sett ut då. Man kommer närmare de människor som levde då. I svartvitt blir det mer abstrakt så det är intressant att få känslan hur kunnat såg ut när det begav sig. Lite av tjusningen är att få kliva in på platsen och se hur det såg ut med dåtidens ögon.

I grunden lever ett starkt historiskt intresse hos Nils Harnesk. Som avdelningschef på Norrbottens museum ägnar han sitt yrkesliv åt länets historia. Nu som föräldraledig får han utlopp för sitt intresse genom att kika i kommunens omfattande bildarkiv då barnen somnat. 

– Luleå kommun har ett fantastiskt bildarkiv och mycket har digitaliserats. För mig är luststyrt och exempelvis stadsbranden är ju jättefascinerande att se bilder från. Man kommer så mycket närmare när man kan kolorera det. När det finns tydliga miljöer som Norra hamn exempelvis som förändrats väldigt mycket så är det kul att se, som Robertsviks exempelvis där det tidigare legat ett sågverk där Regionhuset och Norr Media i dag ligger. 

I arkivet finns bilder både före och efter den stora stadsbranden 1887. På en bild några år innan branden ser man gamla Gustafskyrkan på samma plats där nuvarande domkyrka står. På en flygbild över Gültzauudden, man ser kallbadhuset och en byggnad som var en del av utställningen till 300-års firandet 1921, men i övrigt var bebyggelsen på platsen inte så utbredd. 

– Det var jättefascinerade att se badhusen. Jag kände inte till att det funnits Luleå första varmbadhus som byggdes i slutet av 1800-talet, mig veterligt ganska tidigt. Det var kul att det fanns bilder av det. På den tiden var badhus och sanitet till för att tvätta sig, och inte för rekreation. Det finns även bilder från simundervisning som var en viktig del kopplat till kallbadhusen. 

Mycket av bilderna är från centrala staden och finns väldigt lite från landsbygden. På en bild från 1914 väntar flyktingar under första världskriget på att få återvända hem. Och på andra bilder skildras sjöfartens betydelse som var en högst påtaglig del av Luleå då. 

–Jag har alltid tyckt att det varit häftigt med koloriserade bilder. Museimänniskan i mig vill också kunna berätta mer om bilderna och till många bilder finns väldigt bra beskrivningar som hör till bilderna i arkivet. Dessutom så hade man kring badhusen gjort en omfattande sammanställning om badhusens historia. 

Nils Harnesk har lagt ut ett antal bilder på facebook och märkte tidigt att det skapade ett stort engagemang. 

– I det snabba flödet i dag behöver man ha rätt kommunikation och på facebook är det lättare att ha en diskussion med intresserade. Det är roligt att se det stora intresset och diskussionerna i kommentarsfälten fylls snabbt på. 

Arbetet med att kolorera bilder är något han ägnar sig åt privat men intresset för historiska bilder gör att han ser möjligheter att framöver utveckla något för museets del.

Finns det planer på en utställning längre fram?

– Nja, det tror jag inte. Det hade behövts mycket bättre kvalitet på bilderna för att kunna göra stortryck av dem. Men visst hade det varit kul att göra någon uppföljning, säger Nils Harnesk.  

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!