Luleås svar på CSI

Kriminalteknik är inne. Det är ett hett ämne, bland annat i gymnasiet. På Tullinge gymnasium utanför Stockholm kan ungdomarna välja kriminalteknik som individuellt val och eleverna älskar det. Där löser de i fantasin kanske omöjliga mord-gåtor. Från och med höstterminen 2006 erbjuds -också för första gången ämnet kriminalteknik på universitet (Linköping). Förmodligen är TV-serien CSI (Crime Scen -Investigation) och stjärnorna Gil Grissom (spelad av William Petersen), Catherine Willows (Marg -Helgenberger) en stor anledning till populariteten. CSI-gänget är poppis, bland både äldre och yngre. Så omtyckta, att serien som mycket annat på 2000-talet, blivit dataspel. Men Grissom och kompani ger en skev och direkt felaktig bild av yrket. Det blir Kuriren varse om när vi besöker Luleås svar på CSI ? roteln för kriminalteknik med chefen Nils Nilsson, 44, i spetsen. Totalt finns det 21 tekniska rotlar i landet och -cirka 250 kriminaltekniker som tillsammans med utredare och åklagare jobbar för att brott ska lösas. Roteln i Luleå är sju man stor, inkluderat sex kriminaltekniker och rotelchefen Nilsson samt -fotografen Elisabeth Hammami, som sedan ett år bär 30-årsklocka i guld efter trogen tjänst. Hennes yrke är numera digitaliserat sedan en tid, men inte helt och hållet. Fortfarande är det ibland så att mörkrummet och inte datorn är bäst när det -gäller att se saker på en färdig pappersbild. Sekundsnabba fakta Klockan är tjugo minuter över nio på morgonen och den färske kriminalteknikern Janne Zettervall står och väntar på att ett par skivade formfrallor ska bli rostade och pratar samtidigt om en scen i ett av de senaste avsnitten av CSI. ? Helt otroligt! De plockade fram all tänkbar fakta från databasen. Till slut fick de fram sandtyper från olika områden i New York, på vilka platser man byggde i området och vem som byggde ? på bara några sekunder ... Zettervall skrattar och sätter sig vid frukostbordet med en kopp kaffe tillsammans med Elisabeth Hammami, Caj Enqvist och Nils Nilsson, som är i tjänst denna dag då Kuriren besöker polishuset i Luleå där flextid mellan 07.00 och 18.00 gäller. ? Men jag har aldrig sett programmet. Vi har bara ettan, tvåan och fyran där jag bor. Det får räcka, -säger rotelchefen Nilsson som efter drygt 20 år i -yrket utbildade sig till kriminaltekniker mellan 2000 och 2001. Han ville prova något nytt efter många år som ordningspolis. Det var i slutet av 1990-talet, efter FN-tjänst och sedan han utbildat sig till bombtekniker, som han började funderade på att byta yrke. Tålmodigt arbete I Luleå, i verkligheten, går det inte lika snabbt och någon aldrig sinande brunn i form av en databas som den i CSI, finns definitivt inte. Att arbeta som kriminaltekniker är ett tålmodigt och tidskrävande arbete där noggrannhet är ledordet oavsett om undersökningen görs på brottsplatsen eller inne på laboratoriet. Ofta handlar det om arbete hemma på kontoret, mycket skrivande av protokoll och långt ifrån glamouröst jobb. Om det är en mordplats finns det två tekniker att använda sig av ? antingen börjar man undersöka offret och sedan tar man den intilliggande platsen eller så börjar man i andra änden. Det vanligaste är att man först börjar undersöka offret. Undersöka, tänka, fundera och grubbla är vad det handlar om. Sedan en paus. En kopp kaffe. Kanske en cigg ? om du är rökare. Tillbaka igen och på med handskar, rock och huva. Sammanfattningsvis går arbetet ut på att hitta spår av vem som gjort vad, gärna när också, samt att försöka klargöra hur det gått till och vilket/vilka vapen som har använts vid ett eventuellt våldsbrott. Ett pussel ska läggas och bitarna måste hittas. Var det en yxa, en hammare ? hur många slag? Hur har blodflödet varit? Det letas bland annat efter fingeravtryck, efter spermafläckar, hudceller, hårstrån med eller utan rot, bloddroppar och saliv . Fotavtryck ledde till fällande dom Blodfläckar, hår och annat skickas sedan ner till SKL i Linköping där de försöker fastställa DNA-profilen. Det kan ta tid innan resultatet kommer. En tredjedels fingeravtryck kan exempelvis vara tillräckligt för att fälla en mördare. Saliv på en fimp i närheten av ett brott likaså. Det finns olika hjälpmedel i labbet för att förstärka ett avtryck. Gas är ett, det går också med hjälp av en speciell massa att gjuta avtryck om det exempelvis sitter lite knepigt till. Det finns också speciell ljusutrustning som används när man letar små, näst intill osynliga, fläckar. Man belyser också föremålen med olika våglängder av ljus. Men även avtryck från en bar fot kan vara oerhört betydelsefullt. ? Det var ett rån i Norrbotten för några år sedan och i samband med undersökningen där hittade vi en plastpåse som pengarna varit i och med ett fotavtryck på. Det, bland annat, ledde fram till en -fällande dom, säger Caj Enqvist som jobbat 17 år som kriminaltekniker. ? Rånarna hade gjort ungefär som i Jönssonligan och hällt ut alla pengarna och dansat och så hade en av dem gått på plastpåsen utan strumpor. Så kan det gå när segern tas ut i förskott . . . Erfarne Enqvist berättar också om ett annat rån i Norrbotten som löstes tack var en liten, liten detalj. ? Vi hade finkammat alla hans kläder och hittade ingenting. Men så var det ett fingeravtryck på en hjälm som vi till slut hittade och som spelade stor roll i rättegången. DNA-tekniken revolutionerade yrket Han säger att snabba och väl planerade rån kan vara det absolut svåraste att hitta spår efter. ? De har på sig luvor, handskar och overaller och sen går det riktigt fort och efter rånet bränner de kanske kläderna. Då är det inte lätt. Vad gäller mord har vi en mycket hög uppklarningsprocent. Det behövs inte mycket för att lämna spår efter sig, säger Caj Enqvist. Att man till exempel stöter i huvudet i biltaket kan vara ett tillräckligt starkt spår. Efter att DNA-tekniken kom, den stora revolutionen inom yrket, kan exempelvis endast ett fåtal spermier vara avgörande för att en misstänkt våldtäktsman fälls. DNA-tekniken har gjort att misstänkta brottslingar flera år efter brotten kunnat dömas till fängelse, men också att sådana som oskyldigt suttit inne i många år till slut frikänts. I Birmingham, England, kan man bland annat använda en laser för att skära ut enstaka huvuden från spermier bland kvinnliga celler. Så förfinade metoder finns i England där DNA-profileringen ?uppfanns? och England är fortfarande världsledande. Det var 1984 som Alec Jeffreys av en slump blev varse att det går att identifiera en människa utifrån hennes DNA-molekyler som finns i kroppens alla -celler. ? Jag ska inte säga att vi famlade i mörkret innan DNA-metoden kom, men det har ju underlättat vårt arbete väldigt mycket. Men DNA-metoden kan inte lösa allting och det finns en fara med den snabba -utvecklingen och det är att vi glömmer bort det riktiga hantverket, säger Nils Nilsson som i maj fick sin avdelning digitaliserad. Sverige ligger långt efter Utvecklingen går framåt i rasande takt. ? Om tio år spår en del att vi direkt på brottsplatsen kan kolla DNA. Jag säger inte att det ska bli så, men det kan kanske bli så. Då tar man med sig bärbar utrustning och tar ett DNA-prov och ser sedan om det matchar någon profil i den bas man har i datorn, berättar Nils Nilsson. Sverige är långt efter Storbritannien, dit bland -annat kniven som användes vid mordet på utrikesminister Anna Lindh, sändes. De tekniska bevis som fanns på den kniven kunde inte bli bättre då gärningsmannens fingeravtryck, DNA-från gärningsmannen samt offrets blod hittades på kniven. I Storbritannien har man ett mycket stort DNA-register på cirka tre miljoner DNA-profiler. I Sverige finns inget sådant. En del hävdar att det strider mot medborgarnas integritet att bygga upp ett liknande DNA-register. I Sverige finns ett så kallat PKU-register som innehåller blodfläckar från nästan varje barn som fötts i landet från och med

Luleås svar på CSI

Att vara kriminaltekniker är inte lika flashigt som på TV. Det går inte heller lika snabbt och det finns inte de sanslösa databaserna som innehåller allt och lite till.Kuriren vet - för tidningen besökte verklighetens svar på Gil Grissom och kompani på den populära TV-serien CSI.

Att vara kriminaltekniker är inte lika flashigt som på TV. Det går inte heller lika snabbt och det finns inte de sanslösa databaserna som innehåller allt och lite till.
Kuriren vet - för tidningen besökte verklighetens svar på Gil Grissom och kompani på den populära TV-serien CSI.