Extremkylan höll i sig i flera dagar i Luleå och utsatte fjärrvärmeproduktionen för stora påfrestningar.
– Den senaste gången som vi utsattes för kyla i den här digniteten var i januari 1999, då det var minus 40. Men det var inte kallt lika länge som i år så det här var fullt jämförbart, säger Stefan Wiklund, vd vid Lulekraft, bolaget som ägs gemensamt av det kommunala bolaget Luleå energi och SSAB.
Under delar av perioden togs samtliga reserver i bruk för att hålla värmen i nätet.
– Vi hade allt igång samtidigt, men inte på full effekt, säger Magnus Johansson, chef för värme och kyla på Luleå energi.
Luleås fjärrvärme produceras som bekant av restgaser från SSAB:s stålproduktion.
Kraftvärmeverket finns i Aronstorp, nära SSAB. Det har varit i drift sedan 1982. Vägg i vägg finns även den ursprungliga panncentralen, som byggdes 1976 och som nu fungerar som en av reserverna.
I anläggningen ingår också ett energilager, den relativt nybyggda 40 meter höga termos som i praktiken är en jättetank med 30 000 kubikmeter varmvatten.
– Förutom att lagret kan användas vid hård belastning fungerar det även som en buffert om det blir störningar. Lagret räcker ganska många timmar även om vi får en större störning och det är riktigt kallt, säger Stefan Wiklund.
Magnus Johansson, Luleå energi, vid det energilager som Luleå energi byggt. Bilden är tagen vid tiden för bygget.
Vid den gamla panncentralen finns en elpanna och en oljepanna som kan användas vid behov.
På Bergnäsets industriområde finns en träpelletspanna, som är den första av anläggningarna som träder i kraft när belastningen ökar.
Vid Porsödalen finns en panncentral som eldas med bioolja, och vid Gammelstads IP finns ytterligare en oljepanna.
Hela systemet fick alltså köras, vilket inte är vanligt.
– Det var inga stora mängder men vi tvingades även pytsa i lite olja, säger Stefan Wiklund.
– Det är väldigt ovanligt med en sådan här längre sammanhängande period där vi faktiskt hade under minus 30 flera dagar i sträck så det blev ett riktigt test, säger Magnus Johansson.
Luleås fjärrvärme kommer till största delen från restgaser från SSAB som förbränns.
Någon "kallpropp", alltså när det blir en störning och kallt vatten går ut i fjärrvärmenätet, blev det aldrig. Luleå energi uppger att de problem som uppstod var kopplade till kundernas anläggningar, alltså exempelvis villaägare.
– Personalen fick jobba hårt för att serva kunderna, men det gick väldigt bra, säger Magnus Johansson.
– Vi hade bemannat upp extra beredskap på personal för att säkra upp produktionen. Det är långt mellan gångerna och det blir lite speciell stämning vid ett sådant här tillfälle. Alla går upp på tårna, säger Stefan Wiklund.