Luleås björkar är av den gamla stammen

Det är ord som ger kalla kårar utefter ryggraden på alla oss som har personliga förhållanden med stadens träd. Stora yviga björkar kanske måste skatta åt förgängelsen. Men ... ? Vi går inte ut och kapar träd för ros skull, säger Lennart Berg. ? De träd som inte är i riskzonen låter vi stå kvar. Ändå har ?träddoktorn? Harald Kratschmer en lång lista på träd som måste ersättas. Det är Harald Kratschmer som kommunen anlitar för att få reda på vilka träd som inte är i skick att stå kvar. Hans lista i handdatorn är tyvärr som sagt lång. Tas bort omedelbart 21 träd av 56 utefter Gammelstadsvägen måste ersättas. Sex av dem är i så dåligt skick att de bör tas bort omedelbart. På Västra järnvägsesplanaden måste nio av 23 träd tas bord, på Lulsundsgatan 15. Fagerlinsvägen på Gültzauudden, där kommunen just nu håller på att bygga svandammen, har många träd som inte kommer att få stå kvar. Möjligen är det en tröst för tigerhjärtan att en specialist som Harald Kratschmer gjort bedömningarna av träden. Hans arbete är en garanti för att motorsågen inte går över träd som inte behöver huggas ner. Sprängticka är döden Men han är också tydlig när han bedömer träden. Exempelvis ett angrepp av svampen sprängticka innebär dödsstöten för trädet. ? Det är tyvärr en vanlig svampsjukdom på björkar. Den sprider röta. Sprängtickan är en omvänd svamp. Den växer med fruktkroppen in i trädet och orsakar obotliga skador. Träden blir farliga på kort tid. Det är alltså långt ifrån tillfälligheter som gör att vissa träd måste tas ner. ? Jag bedömer 1) vitaliteten och 2) säkerheten. Ett träd kan vara dött men ändå säkert. I den tyska staden Augsburg har man faktiskt bevarat ett dött träd i en park för att på det sättet visa folk hur döda träd faktiskt ser ut. ? På samma gång kan träd vara vitala, gröna med stora kronor, men ändå farliga. Just björk är ett träd som kan vara ruttet i roten men dugligt i kronan. Naturligtvis finns de estetiska hänsynen med när Harald Kratschmer bedömer träd. ? Det gäller till exempel vackra alléer vid slott och sådant. Där kanske man kan behålla högstubbar av skadade träd för att behålla helhetsintrycket. En av få arborister Harald Kratschmer är trädgårdsmästare i grunden, utbildad i Österrike. Numera är han en av få konsulterande arborister i landet och anlitas av kommuner, förvaltningar och privatpersoner i hela norra Sverige. Annars bor han i Falun. ? I Stockholm finns en som tar hand om Stockholms träd, men längre norrut är det jag. Han håller ett högt tempo mellan stammarna. ? I tolv år klättrade jag i träd men en ryggskada har satt stopp för det. Han har vissa hjälpmedel för att ta reda på hur trädet mår. Det viktigaste är resonanshammaren, ett redskap som en lekman skulle kalla en gummiklubba. Med den slår han på trädet för att på så sätt höra om där finns röta. ? Olika björkar låter olika, säger han och slår för att bevisa. Är ljudet dovt eller klingar det? Hur högt upp på stammen sitter rötan ? ifall han nu konstaterar att trädet i fråga är angripet? Motståndsmätare Just detta med röta är speciellt när det gäller björken, det allra vanligaste trädet utefter Luleås gator. ? Björk börjar ruttna fyra till sju meter upp från roten, berättar Harald Kratschmer. ? Det är därför det kan se ut som att de stubbar som blir kvar är friska. Jag brukar råda dem som tar ner träden att låta stammarna ligga ett slag, så att folk ser att även om stubben är frisk så är trädet skadat högre upp. Ett annat redskap är resistografen, en motståndsmätare. När Harald Kratschmer har sett någonting som gör honom misstänksam i fråga om trädets tillstånd, exempelvis lite svamp, kan han använda den och borra ett litet hål för att med hjälp av en kurva mäta motståndet i stammen. Finns där röta i trädet, finns det inget motstånd alls och kurvan går ner på noll. Men ... ? Man måste förstå träd för att arbeta med det här. Det är lätt hänt att man gör felbedömningar med maskiner. Angripet inuti Han visar ett exempel, ett träd som står vid landstingshuset, alldeles i början av Gammelstadsvägen från korsningen räknat. Den som tittar på trädet ser ett exemplar som ser relativt friskt ut. Där finns visserligen några mekaniska skador, men annars är det grönt. Resistografen visar dock att nio centimeter in i trädet från gatsidan räknat finns rötan. Trädet är angripet där inne. Harald Kratschmer tar fram en tumstock och räknar snabbt ut att över 30 procent av trädet är angripet strax ovanför roten. Alltså är det ett träd som bör tas bort genast. Vad menas med ?genast?? ? Nästa vecka, säger han och ler, medveten om att saker och ting kanske inte är så enkla ibland. Ingenting att skratta åt ? Jag lärde mig tidigt, redan under utbildningen i Wien, att människors känslor för träd är ingenting man får skratta åt. Det händer att man måste gå en medelväg. Men han påpekar att en björk, även om den blir äldre i Norrland än längre söderut, faktiskt inte blir äldre än 80?100 år. Under veckan har han inspekterat kanske 500 träd åt Luleå kommun. ? Drygt 100 av dem måste nog fällas, säger han och börjar räkna i sin handdator där varje träd finns katalogiserat. ? Fagerlinsvägen, Gammelstadsvägen, Västra järnvägs-esplanaden, Östra ... ? Nej för resten, 100 är kanske i underkant. Mekaniska skador Det finns fler faror än röta och sprängticka för stadens träd. ? Träden i Luleå har gott om mekaniska skador, påpekar Harald Kratschmer. ? Snöröjningen är faktiskt ett stort problem. Titta bara på träden utefter Gammelstadsvägen där var och varannan har en mekanisk skada och alla på sidan mot trafiken. Lennart Berg är medveten om detta med att snöröjningen innebär risker för träden. ? Vi försöker tala med entreprenörerna om detta och med vår egen personal också förstås. Men vi får ändå skador varje år. marianne.westin@kuriren.com 0920/375 47

Luleås björkar är av den gamla stammen

Många träd i Luleå kommer att fällas inom den närmaste framtiden.? I och för sig är det här en process som ständigt pågår, säger Lennart Berg på kommunens parkförvaltning.? Men vi har på många ställen ett gammalt bestånd, träd som vi behöver byta ut.

Många träd i Luleå kommer att fällas inom den närmaste framtiden.
? I och för sig är det här en process som ständigt pågår, säger Lennart Berg på kommunens parkförvaltning.
? Men vi har på många ställen ett gammalt bestånd, träd som vi behöver byta ut.