– Man väljer att gynna en större region gentemot en mindre. Det känns inte rätt att näringslivet i Norrbotten ska bära en kostnad motsvarande 500 miljoner kronor extra. För det är så det kommer att slå. Vi tvingas ta ut kostnaden hos våra kunder i form av högre avgifter, säger Vuorinen.
Faktum är att Skandiaporten inte fanns med i Trafikverkets förslag till nationell plan 2018. Sedan har regeringen bestämt sig för att lyfta in den.
– Den har kommit med via den politiska processen. Så är det. Och det tycker vi är bra. Göteborg är Sveriges största hamn vad gäller container. Den är jätteviktig för svensk industri, säger Henrik Vuorinen.
Men regeringen har också valt att särbehandla Skandiaporten jämfört med Malmporten, trots det besked Luleå hamn fick i samband med att avsiktsförklaringen tecknades 2016.
– Sjöfartsverket, Trafikverket och regeringen var alla väldigt tydliga med att man använder sig av principen att staten står för alla kostnader fram till hamnområdesgränsen, säger Vuorinen.
I Luleå hamnar den gränsen bortanför Sandskär, där LKAB har sin malmhamn. Det innebär att kostnader i det området för farled och vändytor landar på kommunen. Den kostnaden bedömer Vuorinen till 720 miljoner.
I Göteborg däremot har gränsen mellan statens och kommunens ansvar satts till 50 meter från kajkant.
– Samma sätt att räkna borde användas i Luleå, då skulle vår kostnad stannat vid 220 miljoner för de åtgärderna.
Luleå och Göteborg har båda klassificerats som corehamnar av EU, vilket innebär att de är extra betydelsefulla för Sverige och EU. I Sverige finns totalt fem corehamnar.
I det perspektivet anser Henrik Vuorinen att agerandet är ologiskt.
– Man behandlar inte hamnarna lika vilket känns orimligt.
Luleå hamn har påtalat orättvisan vid ett antal tillfällen, uppger Vuorinen. Bland annat har kritiken framförts direkt till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).
– Vi har pratat direkt med ministern, men också hans departement, Sjöfartsverket och Trafikverket. Vi har även kontakt med lokala politiker, säger han.
Just nu är förslaget att finansieringen på 2,7 miljarder kronor för hela projektet ska delas lika mellan Luleå hamn och staten via Trafikverket/Sjöfartsverket. Luleå kommun kommer därför att borga för ett lån på 1,3 miljarder som Luleå hamn tar.