Tidigare har Norrbottens-Kuriren skrivit om det nya kommunala ansvaret, fastighetsnära insamling där huvudmålet är att öka utsorteringen av förpackningar, och på det sättet minska volymen av restavfall som går till förbränning. Detta arbete går ut på att göra det mer lättillgängligt för medborgarna att sortera sina förpackningar rätt i nära anslutning till sitt boende. Målet är att det ska vara genomfört till 2027 och målbilden är att minska mängden felsorterat avfall och i sin tur underlätta för miljön.
Klimat- och avfallsfrågor har blivit allt viktigare och Sveriges avfallsföretag arbetar i hög takt för att nå de mål som regering och riksdag satt upp. I början av mars skrev Kuriren om att sophämtningen kan bli dyrare från och med april med motiveringen att arbetsprocessen och drivmedel blivit dyrare.
Sektionschefen för insamling på Lumire i Luleå, Jesper Samuelsson, talar om hur en del av höjningen av taxan kan undvikas ifall fastighetsägare blir bättre på att informera sina hyresgäster.
– När den fastighetsnära insamlingen är på plats kommer medborgarna att få det lättare att göra rätt med sitt avfall. Men samtidigt blir det viktigt för fastighetsägarna av flerfamiljshus att informera om vikten av att försöka sortera korrekt, vilket renderar i minskade kostnader för fastighetsägarna både när det gäller insamlingen av restavfall men också att fastighetsägaren får minskade kostnader för avgifter gällande felsorterat avfall och dylikt. Det blir även ett förbättrat klimatavtryck vilket är viktigt, säger Jesper Samuelsson.
– Vi står till tjänst att hjälpa till att informera invånare och fastighetsägare om vad som gäller men i slutändan måste varje enskild person ansvara för att göra rätt. Skulle alla börja sortera korrekt så skulle kärlet för restavfallet till exempel inte bli full så fort som det tenderar att bli, och på så vis skulle vi inte behöva tömma lika ofta, och då behöver vi inte höja taxan då våra förbränningskostnader och drivmedelskostnader blir mindre. Sen bli kostnaderna för fastighetsägaren mindre då man kan ha ett längre intervall mellan tömningar och mindre antal avfallskärl för insamlingen av restavfallet, säger Jesper Samuelsson.
Men vad får slängas i restavfallet egentligen?
– Egentligen kan man koka ner det till avfall som inte är farligt avfall och som inte går att återanvända eller återvinna på annat sätt än genom förbränning. Exempelvis en diskborste, eller en trasig strumpa eller en servett, säger avfallsrådgivare på Lumire, Roger Andersson.
Vad är det vanligaste som slängs fel i den gröna tunnan?
– Det är främst förpackningar och matavfall. Sen ibland konstigt nog elektronik vilket inte alls är bra eftersom allt som hamnar i den gröna tunnan bränns, så att bränna batterier är inte direkt bra för miljön, säger Roger Andersson.
Vad är då en förpackning?
– Man kan tänka att som förpackning räknas allt material som används för att omsluta, skydda eller presentera en produkt. Man behöver också tänka på att alla större förpackningar skall lämnas på en återvinningstation eller återvinningscentral, exempelvis när man inhandlat en tv eller vitvara. Många gör rätt idag men fler kan bli bättre på att sortera. Tänker man till en extra gång kan man göra skillnad.