Det menar han själv efter att ha skapat molekyler som binder till virus och på så sätt hindrar viruset från att infektera celler och orsaka sjukdom.
I Emil Johanssons fall handlar det om molekyler som ska kunna användas i ögondroppar mot Coxsackievirus A24v och Adenovirus 37, två virus som enligt ett pressmeddelande från Umeå universitet orsakar allvarliga, men ej livshotande ögonsjukdomar.
– Sen kan viruset åka ut genom att man grinar eller att kroppens immunsystem tar hand om de komplex som bildas med molekyler och virus, säger Johansson, doktorand vid Umeå universitet.
Det lyckas molekylerna med genom att lura virusen att fästa sig vid dem i stället för kroppens celler, och på så sätt hindrar sjukdom. Ett tillvägagångssätt som nyligen även använts mot HIV och som enligt Johansson hade kunnat användas för att skapa antivirala läkemedel mot coronavirus.
Antivirala läkemedel kan liknas vid antibiotika, där den ena motarbetar virus och den andra bakterier.
Denna teknik är inte ny i sig och därför menar Johansson att man hade kunnat skapa en medicin i förebyggande syfte mot coronavirus för att bromsa antalet sjukdomsfall i väntan på vaccin.
– Eftersom man känt till olika variationer av coronaviruset sedan 15 år tillbaka hade man rent teoretiskt kunnat utveckla antivirala substanser innan en pandemi kommer. På så sätt hade man kunnat vara förberedd och distribuera medicinerna fram tills att man har kunnat framställa ett vaccin.
I februari tidigare i år godkände Läkemedelsverket ett antiviralt läkemedel mot covid-19. Något som alltså hade kunnat finnas på plats redan före pandemin.
Universitetskollegan Niklas Arnberg som är professor i mikrobiologi har tidigare varit inne på samma spår och sa i april till SVT att man kunde haft ett helt annat läge i landet om en medicin funnits på plats redan från början.
– Hade vi haft effektiva, smittbromsande läkemedel hade vi inte haft de här problemen som vi har nu. Skolorna skulle kunna fungera som vanligt, vi hade kunnat ha fulla läktare på allsvenskan och i hockeyslutspelet, sjukvården hade förmodligen inte varit så tungt drabbad, sa han då.
Generellt tycker Emil Johansson att forskningen kring antivirala läkemedel är bristfällig och vill därför se större satsningar.
– Vi behöver mer forskning för att kunna utveckla fler mediciner och på så sätt korta tiden för eventuella framtida pandemier.