Luleå universitet kritiseras

Sammanlagt har 1.700 granskningar gjorts under sex års tid. Undersökningen gäller universitet som bedriver grund- och forskarutbildning som leder till en examen. Generellt sett får de större universiteten färre anmärkningar och mycket positiv kritik för sitt sätt att bedriva utbildning. Göteborg, Stockholm, Uppsala, Lund, Linköping och Umeå har många studenter med stort spann på kursutbuden. Det har både för- och nackdelar. De stora universiteten har många kurser och ingen har klarat sig helt från kritik. Många kurser inom spridda språkområden kan ha bidragit till att Uppsala fått flest anmärkningar av universiteten, 20 stycken. De gäller främst utbildning inom de så kallade små språken. Stockholm har fått minst anmärkningar av alla universitet (1). Luleå ligger på medeltal i granskningen med fem anmärkningar. Vid Luleå tekniska universitet är utredarna missnöjda med förhållanden på Högskoleingenjörsexamen (2), litteraturvetenskap (kand), receptarieexamen samt arbetsterapeutexamen. Rektor Pia Sandlund Wiklund kommenterar siffrorna: ? Som rektor känns det mycket allvarligt att få kritik. Vi tar noga till oss vad Högskoleverket anmärker på. Receptarieexamen är till exempel en ny gren för oss. Där kanske vi inte har tillräckligt många disputerade lärare för att Högskoleverket ska tycka att den rätta kompetensen finns ännu. Men sådan verksamhet tar tid att bygga upp. Det vi gör i vissa fall är att se över utbildningarna och kanske lägger ner kurser. Det är fallet i högre kurser av litteraturvetenskap. Där har vi inte gett högre kurser på länge, så där kan man säga att vi redan åtgärdat kritiken genom att helt enkelt lägga ner satsningen. Umeå universitet har fått sju ifrågasättanden. De berör spanska (mag samt forskarutbildning), specialpedagogexamen, journalistik (mag), sjuksköterskeexamen, biomedicinsk analytikerexamen samt psykoterapeutexamen. Vid ifrågasättanden får högskolorna/universiteten ett år på sig att åtgärda bristerna. Det brukar göras, eftersom de berörda annars tappar examensrätten. Ofta handlar det om att anställa fler lärare som disputerat, alltså att höja lärarkompetensen, eller att ta bort en utbildning. Utbildningar som förbereder för verksamhet inom skola, vård och omsorg hör till de mest kritiserade. Pia Sandlund Wiklund menar att det är naturligt eftersom ämnen som omsorg är nya forskningsgrenar och det tar lång tid att bygga upp kompetens och få disputerande lärare inom dessa relativt nya områden inom den högre akademiska världen. Utvärderingarna av lärosätena har gjorts av 900 personer och de tycker sammantaget att svensk högskoleutbildning håller hög kvalitet, även internationellt. De områden som är mest problematiska i granskningen är bristen på ekonomiska resurser, en ansträngd arbetssituation för lärarna och få undervisningstimmar inom många utbildningar.