Tunga transporter med farligt gods kommer att köras till och från Hertsöfältet.
– Om de stora investeringar som är på gång i Hertsöfältet blir verklighet så kommer vi att behöva vägen. Vi vill i mesta möjliga mån undvika tung trafik genom områden där det bor mycket människor, säger kommunalrådet Carina Sammeli (S).
Enligt den utredning som gjorts ska de tunga transporterna, vissa av dem med farligt gods, köras via Svartöleden och Hertsövägen, genom bland annat Örnäset och Skurholmen. Men det behövs avlastning och alternativ i framtiden.
En utväg är transporter via järnväg. Det finns dock bara räls till Svartön. Två andra alternativ där trafiken dras via Uddebovägen och hamnen till Gräsörenbron har utretts och valts bort.
Norrleden har funnits med i Luleås översiktsplan i 30 år. Den ursprungliga planen var att länka E4 till Luleå hamn. Tidiga tankar var faktiskt att dra vägen ända från Sunderby sjukhus.
– Men det är ingenting som vi arbetar med i dagsläget, säger AnneLie Granljung, samhällsutvecklingschef vid Luleå kommun.
Här ses den korridor (blått) som Norrleden planeras att dras inom.
Vägen ska dras från E4 i höjd med Rutvik, mellan Bensbyn och Hällbacken/Dalbo, över Revelsudden och sedan genom Ormberget-Hertsölandets naturreservat innan den angör Hertsövägen, öster om Hertsö centrum.
I samma område har Vattenfall planer på att dra två 150 kV-ledningar med 35 meter höga stolpar för att förbinda stamnätstationen i Norra Svartbyn med Hertsöfältet.
– Vi tittar på att samverka med Vattenfall och dra väg och ledning i samma korridor för att göra så litet intrång som möjligt, säger AnneLie Granljung.
Inom fem år hoppas AnneLie Granljung att Norrleden kan vara verklighet. Observera att kartan på bilden inte är den aktuella.
När naturreservatet bildades skrevs det in i föreskrifterna att det inte skulle hindra vägens dragning.
– Givetvis vill vi ta största möjliga hänsyn. Men det finns de som ändå tycker att det är problematiskt, och det har vi respekt för.
Vid Revelsudden ska vägen över vatten i passagen mellan Björsbyfjärden och Sörfjärden.
– Det kan bli en bro eller en vägbank. Vi är inte där i utredningen ännu, säger Granljung.
Luleå kommun har kontaktat Trafikverket för att få upp vägen på agendan. En första fråga som ska redas ut är vems ansvar det är att bygga vägen. Om det skulle falla på kommunen behöver vägen lyftas in i investeringsplanen snarast.
– Vi avser att inleda en studie nästa år, där vi exempelvis tittar på behov och brister i transportsystemet och hur vi gemensamt hittar en bra lösning för dem transportsystemet är till för. Det arbetet kommer vi att sköta tillsammas med bland andra kommunen och hamnen. Om det är statens eller kommunens angelägenhet har jag inget svar på i dag, säger Ingela Jarlbring, samhällsplanerare vid Trafikverket.
Norrleden är avsedd för tung trafik. Men någon storlek på vägen är inte bestämd ännu och en tidsplan är svår att peka ut, anser AnneLie Granljung.
– Det beror på hur snart utvecklingen tar fart och vilken verksamhet som hamnar på Hertsöfältet. Men vi hoppas på att den kan vara klar inom fem år.
Tidskritiskt. Carina Sammeli vill lyfta upp Norrleden på agendan.
Det är viktigt att etableringar till Hertsöfältet inte påverkas negativt, uppger Carina Sammeli.
– Vägen bör vara klar samtidigt som det öppnar industri på Hertsöfältet. Sedan vet vi att det kommer ta ett tag innan det står en fabrik färdigbyggd.
Sammeli säger vidare att man måste gå försiktigt fram med vägdragningen genom reservatet.
– Vi behöver utreda hur reservatet ska hänga ihop, samt vilka områden som är viktiga och mindre viktiga att bevara.