Strömmen av ensamkommande flyktingbarn tilltar. I Luleå behöver man närmast fördubbla antalet platser och i väntan på det får många av ungdomarna bo i Åsele.
– Men målet är att vi ska ta hem de barnen så snart vi kan, säger Magnus Johansson, chef för integrationsavdelningen på Luleå kommun.
Han bedömer dock att kommunen behöver öppna minst fyra boenden till.
– Steg 4 pågår till årsskiftet. Men vi vet inget om vad som händer efter nyår. Nästa år kan vi ha tio boenden, tio enhetschefer, 100-talet anställda och 150 barn, säger han.
Det finns nu fem HVB-hem (Hem Vård Boende) i Luleå sedan ett öppnats i Råneå i dagarna. Det finns i snitt tolv ungdomar per boende.
Den 1 juli inledde Migrationsverket steg 4 när strömmen av flyktingar tilltog. Det innebär att Migrationsverket började fördela flyktingbarn utöver kommunernas kvoter. För Luleås räkning innebär det två extra individer per vecka från augusti.
– Då hade vi fullt, 60 barn. Men det fortsätter att komma två barn per vecka. I alla möjliga åldrar. Även flickor, säger Magnus Johansson.
Kommunen klarar alltså inte att härbärgera alla och letar nya lokaler. Luleå är inte ensam om att anlita andra kommuner för boende – Kiruna har till exempel placerat flyktingbarn i Stockholmsområdet. Och Åsele gick ut och erbjöd sig ta emot flyktingbarn då man hade tomma platser.
– Men nu har även Åsele nått taket, säger Magnus Johansson.
Men det är inte bara integrationsavdelningen som får spänna musklerna för att klara situationen. Detsamma gäller Luleås gymnasieskola som ansvarar för flyktingbarnens skolgång.
– Vi är inte oroliga för att vi inte ska rymma verksamheten utan på sikt är det en större utmaning att hitta personal med rätt kompetens, säger Eva Lindbäck, gymnasiechef.
I dag har man knappt 100 flyktingbarn i undervisning.
– Men det kan bli 150 till 200. Vi har i alla fall tagit höjd för det, säger Lindbäck.
Staten står för kostnaderna och på fredagen meddelade barnminister Åsa Regner att regeringen inför stödboenden för barn.
– Det lättar upp kraven lite jämfört med HVB-hemmen. Man hoppas att det ska bli lag redan 1 januari, säger Håkan Hansi på Migrationsverket.
Tanken är att det då ska bli enklare att hitta lokaler och personal för flyktingbarnen. De flesta kommer i dag från Afghanistan, Syrien, Eritrea och Somalia.