Målsättningen för krögarna Petter Nyberg och Pär Eriksson är inte att CG ska bli en renodlad "fine dining"-ställe med avsmakningsmeny och vita dukar. "Vi får ibland utlopp för våra kreativa sidor, men det sker alltid på beställning till särskilda event."
Den ikoniska Michelingubben förknippas med däcktillverkaren, men det är också ett namn som kan få knävecken att darra på världens ambitiösa krögare.
Guide Michelin gavs ut första gången 1900 av bröderna André och Édouard Michelin för att ge prisvärda tips på restauranger och hotell i Frankrike.
I hemlighet skickas inspektörer ut för att bedöma restaurangens val av råvaror, tillagning, prissättning, kockens originalitet och helhetsupplevelsen.
I dag finns det 110 trestjärniga restauranger i världen. En ligger i Sverige. På Restaurant Frantzén i Stockholm kostar provsmakningsmenyn 4 800 kronor och då tillkommer en kostnad för dryck.
Den svenska motsvarigheten heter White guide. Luleå har tre krogar i guiden, där Restaurang CG har klassifieringen "fine level".
– Det är kul att bli verifierad för vad vi gör, men White guide känns inte lika relevant längre. De har inte varit här sedan 2020, berättar Petter Nyberg som äger restaurangen tillsammans med Pär Eriksson, Henrik Gröntvedt och Johan Isaksson.
Bär du på en dröm om en stjärna?
– Vi är en bra restaurang, men vi är inget renodlat fine-dining-ställe med avsmakningsmenyer och vita dukar. Det händer att vi skapar en provsmakningsmeny, där vi kan få utlopp för våra kreativa sidor. Det sker bara på beställning och vid specialevent.
Hur många stjärnkrogar har du besökt?
– Ett tiotal kanske, men aldrig någon med tre stjärnor. Frantzén ligger högt på min bucketlist, men den långa väntetiden för ett bord gör att det krävs extrem framförhållning. Generellt skulle jag säga att ribban för den första Michelinstjärnan ligger betydligt högre i Sverige jämfört med övriga Europa.
Fredrik Sidevärn öppnade Bistron 2010. För tre år sedan dök den upp i White guide med klassificeringen "very fine level". Att Luleå skulle få en stjärnkrog kallar han en utopi.
– Folk i allmänhet förstår inte vad det innebär att jaga en stjärna. Jag känner folk som vigt hela sitt liv till det. Det ställer oerhörda krav på god finansiering, vilket krävs för att locka de största talangerna. Där ligger inte min ambition.
Har du besökt någon stjärnkrog?
– Ja, bland annat trestjärniga Maaemo i Oslo. Jag har varit på ett flertal Michelinkrogar i Frankrike och kan säga att många håller inte samma klass som de bästa restaurangerna i den här staden.
Vad skulle en stjärna betyda för Krogluleå?
– Det skulle förstås göra oss till en gastronomisk destination, men jag tror inte att det finns någon som aspirerar att nå den nivån i dag.
Fredrik Sidevärn på Bistrons framtidspaning är att det lär dröja innan Luleå kan få en stjärnkrog. "Jag tror inte att det finns någon krögare som aspirerar att nå den nivån."
Simon Laiti har arbetat på tre Michelinkrogar innan han valde att återvända till Norrbotten. Hans nuvarande restaurang, Hemmagastronomin, startades 2008.
– Jag har stått på stjärnkrogar i storstäderna och serverat ren, åkerbär och kalixlöjrom. Det är absolut inte vårt mål att bli en Michelinkrog med ett extremt fine dining-upplägg. Vi jobbar inte på det sättet, utan vill hellre vara en gastronomisk mötesplats – öppen för alla.
Finns det förutsättningar för en michelinstjärna i Luleå?
– Kvalitetsmässigt har vi det bästa skafferiet i Norrbotten - även i ett globalt perspektiv. Viltet, bären och fisket finns inte någon annanstans i världen. Det finns absolut förutsättningar till att driva en stjärnkrog häruppe. Det handlar varken om avsaknad av kompetens eller råvaror utan mer om Guide Michelins ovilja att besöka landsbygden.
Krögaren Simon Laitis restaurang Hemmagastronomi är i dag klassificerad som "mycket god klass" i svenska White guide. "Tyvärr tror jag att Luleå finns inte på Guide Michelins karta över huvudtaget. Att de skulle komma hit skulle vara en "long-shot. Den franska restaurangguiden är mycket centrerad till storstäder", säger Simon Laiti.