Tidigare i veckan presenterade den parlamentariska utjämningskommittén sina förslag på hur det kommunalekonomiska utjämningssystemet ska förändras från 2026. Syftet är att kommuner och regioner ska få mer likvärdiga ekonomiska förutsättningar.

Luleå kommun kommer även i fortsättningen att få pengar från utjämningssystemet, men det blir mindre än om inga förändringar görs.

– Vi utjämnas mindre än tidigare, konstaterar Carina Sammeli (S).

Kommittén har räknat på effekterna för utjämningsåret 2024. Luleå kommun skulle få 6798 kronor per invånare, en förändring med minus 406 kronor per invånare jämfört med om inga förändringar görs. I beräkningen är inte de tidsbegränsade införandebidragen inräknade.

406 kronor per invånare innebär drygt 32 miljoner kronor mindre till Luleå kommun. 

– Det är klart det spelar roll, som kommunalråd i Luleå vill man ju behålla så mycket pengar som möjligt i kommunen. Å andra sidan så tror jag på en utjämningsmodell som gör att det är rättvist att bo i hela Sverige. Det ska vara samma möjligheter till bra kvalité i välfärden oavsett var man bor och då ska vi kostnadsutjämna, säger Carina Sammeli. 

Det komplicerade systemet består av två delar; inkomstutjämning som främst finansieras av staten och några kommuner samt kostnadsutjämning som finansieras internt av kommuner och regioner, ett nollsummespel där en del kommuner betalar in till systemet medan de andra får pengar. 

Omfördelningen har lett till återkommande kritik av utjämningssystemet. Carina Sammeli tvivlar på att kommitténs förslag kommer att genomföras i sin helhet. 

– Det finns ju kritiker av systemet, både de som tycker att de får för litet och framförallt de som tycker att de betalar in för mycket till systemet, säger Carina Sammeli.

– Utredningen har fått i uppdrag att titta på tillväxtfaktorer och kommit fram till att det nuvarande systemet inte är tillväxthämmande och inte heller lagt några förslag på förändringar. Det tror jag kommer att bli den fortsatta diskussionen i hanteringen av systemet, fortsätter hon.

En ny metod för att ta hänsyn till merkostnaderna för gles bebyggelsestruktur har tagits fram. 

– Jag tänker att förändringarna är bra. Framförallt gleshetsfaktorn är viktig. Det är ju ingen vinnarfråga för Luleå men det är en vinnarfråga för hela Sverige tycker jag, om vi vill att människor ska kunna bo i hela Sverige. Det har inte nuvarande system klarat av nog bra, säger Carina Sammeli. 

Du låter ändå ganska nöjd med förslagen från utredningen?

– Jag tycker nog att det var ett väl avvägt förslag. 

– Jag tror också att kommuner med tillväxt behöver hjälp. Det kan inte vara inkomstutjämningen som hjälper kommuner med tillväxtproblem, det måste komma nya pengar till från staten, säger Carina Sammeli. 

Tre andra kommuner i Norrbotten skulle också få mindre pengar från utjämningssystemet med de föreslagna förändringarna.

Pajala skulle få 34139 kronor per invånare (-1319 kronor per invånare), Övertorneå 31558 kronor per invånare (-1518 kronor per invånare) och Arvidsjaur 25059 kronor per invånare (-472 kronor per invånare).

Övriga kommuner i Norrbotten skulle tjäna på förslaget, allra mest Arjeplog som skulle få 2152 kronor mer per invånare, 30511 kronor och Jokkmokk, som skulle få 1828 kronor mer per invånare, 27037 kronor.

Region Norrbotten skulle få 7892 kronor per invånare, en ökning med 21 kronor per invånare.