Lulea har modellen för källsorteringen

Sifoundersökningen visar att sju av tio källsorterar metallburken men glömmer den lilla kaviar-tuben eller kapsylen. Små metallprylar men sammantaget ett metallberg som ställer till problem, stora och dyra problem!  ? Ja, ska man kasta fel saker i det som ska förbrännas är just metall det sämsta. Man kan tycka att det är så litet det handlar om, en liten kapsyl eller så men det blir problem som kostar ganska stora pengar, säger produktionschefen på Renhållningen i Luleå, Eva Nordström. Dyra stopp De problem som kan bli när vi slänger metall fel är att förbränningsugnarna ibland måste stoppas, kylas ned och rensas från ?stalaktiter?. Ja för så ser det ut ibland när den felsorterade metallen smälter och blir till hinder i förbränningsugnen.  ? Ett sånt stopp kan kosta över 100.000 kronor, påpekar produktionschefen. Annars är hon väldigt nöjd med att vi i Luleå är så pass duktiga på att källsortera.  ? Ja och här i kommunen har vi ju ett fullständigt sorteringssystem. Vi har ju bestämt att ha det så och är ensamma om det. I andra delar av landet har man löst det på andra sätt. Man har dispenser medan man planerar hur man ska ordna det hela. Här har vi som grundfilosofi att allt avfall ska tas om hand för sig. Och att vi ska nyttja det. Exempelvis att vi förvandlar komposten till jord, säger Eva Nordström. Bäckar små ? Problemet även här i vår kommun kan vara just de här små soporna som lätt slängs på fel ställe.  ? Exempelvis små hushåll där kan man lätt tycka att ?det lilla jag har i sopväg spelar det ingen roll hur jag slänger?. Men det är ju fel, tillsammans med alla andra små hushåll blir det här ju mycket, säger Nordström. Vilka fantastiska mängder även småskräp genererar visar den snart tioåriga Kapsyltävlingen som företaget Metallkretsen, som ingår i Förpacknings- och tidningsinsamlingen FTI, ordnar varje år bland mellanstadieelever i landet. Under 1996?2004 har tävlingsdeltagarna tillsammans samlat in fantastiska 435 ton kapsyler! Ett ton kapsyler som återvinns motsvarar den plåt som används för att tillverka en Volvo V 70. Onekligen fakta som sätter perspektiv på vad sopsorterandet egentligen innebär. Elsa Rensfeldt Larsson Fakta/Sopsortering Sifos undersökning visar att det är fler som sorterar metallförpackningar i dag, 85 procent, jämfört med 2003 då siffran var 78 procent. Det är en ökning med 25 procent. Främst sorterar vi konservburkar, 67 procent, därefter pantlösa dryckes-burkar 18 procent. De små metallprylarna, kapsyler, formar till värmeljus samt folie och aluminiumformar hamnar fortfarande alltför ofta bland soporna. I genomsnitt genererar en person 4,5 kilo avfall per vecka.1,4 kilo är producentansvarsmaterial, förpackningar och returpapper, 1,9 kilo är matavfall och 1,2 resterande avfall