Luleå betalar minst till Bris

År 2013 räknar den ideella organisation Bris, Barnens rätt i samhället, med att ha igång en dygnet runt-telefonlinje. Något man inte har råd med i dag. Kommunernas bidrag är viktiga - flera betalar ingenting.

regionchefen Nord Annchristine Gustavsson, Bris Foto:

regionchefen Nord Annchristine Gustavsson, Bris Foto:

Foto:

Luleå2012-01-25 06:00

Av Norrbottens 14 kommuner är det sex som inte ger något alls.

Nu hoppas man på att landets 290 kommuner ska bli bättre på att hjälpa till och betala de fem kronor per barn som Bris varje år ansöker om.

I Norrbotten var det 2011 sex kommuner som inte betalade något alls, Arjeplog, Arvidsjaur, Boden, Kalix, Kiruna och Överkalix.

Luleå lägst
Exempelvis Luleå betalar minst av alla per barn. I fjol 1,99 kronor av den ansökta femman. För de sammanlagt dryga 15.000 barnen/ungdomarna blir det 30.000 kronor. Hade man betalat den begärda femman hade kostnaden blivit dryga 75.000 kronor. Gällivare, Haparanda, Jokkmokk och Övertorneå betalade den begärda femman för 2011.

Boden bidrar inte alls till Bris.

- Vi får förfrågan varje år men tackar nej då Bris inte är en lokal föreninge, säger Roger Arespång, fritidskonsult i Bodens kommun.

- Vi ansöker varje år hos landets kommuner om fem kronor per barn till och med 18 års ålder, berättar Annchristin Gustavsson, chef för Bris region Nord som omfattar 47 kommuner från norra Hälsingland och norrut. Ansökan får en rad olika behandlingar, berättar hon.

- I en del kommuner betalar man den begärda femman rakt av, andra betalar kanske tre kronor och en del betalar inget alls. Skälen - statuter och lokalisering - som anges ställer sig regionchefen frågande till:

Konstiga skäl
- Man kan ange att det beror på att Bris inte har någon verksamhet eller lokal i kommunen. Men vi är ju en organisation som kan nås av alla barn och ungdomar i hela landet. Det är ju så att om vi kan satsa på dessa ungdomar och barn i tid så ser vi ett väldigt gott utfall, säger regionchefen.

Bris verksamhet hade under 2010 nära 24.000 stödjande kontakter på telefonnumret 116 111 samt i mejl och chatt. Och siffran minskar inte, behovet av vuxenkontakt och hjälp i en mängd ämnesområden är stort. Bris verksamhet är av ideell karaktär med frivilliga insatser. Verksamheten kan fortleva på bidrag från föreningar, privatpersoner, företag, instanser som Allmänna arvsfonden samt kommuner och landsting.

- Nu har vi bestämt oss för att satsa på att ha vår telefon
116 111 öppen dygnet runt. Det skulle ge en merkostnad på cirka tio miljoner kronor. Vi kommer då att behöva anställa personer för detta och utbilda dessa, säger Gustavsson som pekar på att man behöver en stabil ekonomisk situation för att klara detta. Alla bäckar små är viktiga.

- Vi har uppvaktat barn- och äldreminister Maria Larsson i omgångar men man har tydligen inte budgeterat för sådant här, säger Annchristine Gustafsson besviket. Att kommunerna ska anse verksamheten viktig - som ett komplement till socialtjänst med mera - är en förhoppning.

Sverige kritiseras
- FN:s barnrättskommitté har kritiserat Sverige just för att vi inte har en dygnetruntlinje. I dag kan man ringa vardagar från 15-21 och helger lördag och söndag 15-18. Men det är ju faktiskt så att ångest och oro inte upphör efter telefontiden är slut, påpekar Gustavsson.

Den nionde februari kommer Bris till Luleå för att presentera sin årliga rapport. Ett gyllene tillfälle att sprida information och kunskap om det ankare som många barn och unga de facto vänder sig allra först till med sina frågor oavsett om de bor i Kiruna eller i Kristianstad.

Fotnot: Om alla landets 290 kommuner hade ställt upp med den aktuella femman per barn så hade Bris varje år fått in nära en miljon kronor bara via den vägen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om