LTU-teknik räddar broar
De är vackra, ståtliga och gamla men i stor utsträckning också slitna. De gamla järnvägsbroarna i Europa håller inte för dagens transportkrav. I dagarna två träffas representanter från järnvägsförvaltningar i Luleå för att diskutera problemet.
Vid institutionen för samhällsbyggnad finns brodoktorerna Anders Carolin och Björn Täljsten och det är denna duo som arrangerar den stora
konferensen om järnvägsbroar som inleddes i Luleå på måndagen.
- I Norge fick de riva en bro efter bara 30 års bruk. Det är bara att konstatera att vi gör någonting fel när vi bygger broar, säger Björn Täljsten.
Förkortas
Vid ett föredrag informerade han om allt man måste tänka på när det gäller reparation och förstärkning av existerande järnvägsbroar och andra betongkonstruktioner.
- Det är inget lätt jobb och väljer man fel reparationsmetod kan en strukturs livslängd förkortas i stället för att förlängas, menar Täljsten.
Kollegan Anders Carolin säger att det finns så många gamla järnvägsbroar i Europa och världen att det är omöjligt att ersätta dem med nya. Kostnaden skulle bli för stor.
- I stället vill vi förlänga konstruktionernas livslängd och vårt mål, som är fullt realistiskt, är 25 procent, berättar han.
En 100 år gammal bro skulle i så fall få 25 år till på sig att tjäna samhället.
- Dessutom vill vi i samma veva kunna höja hastigheten på de här broarna till 350 kilometer i timmen.
Konferensen i Luleå är en del av det EU-finasierade projekt som pågått i fyra år där 32 aktörer från 12 olika länder i Europa jobbar med samma mål i sikte. När det gäller delen som handlar om förstärkningar av järnvägsbroar är det tio aktörer som jobbar tillsammans, däribland LTU, Banverket och Skanska.
- Statusen för svenska järnvägsbroar är bra men de byggdes för helt andra laster än de som är aktuella i dag. Nu pratar man om att man vill ha järnvägsvagnar som lastar 33 ton per axel och många broar klarar inte mer än 20 ton, berättar Anders Carolin.
Metoden som forskarna i Luleå tagit fram går ut på att betongbroarna förstärks med kolfiberstavar. En enda stav klarar 40 tons tryck om man använder den rätt. Då ska man veta att staven inte är grövre än ett pekfinger.
Malmbanan fixad
Malmbanans broar har redan blivit förstärkta med LTU:s metod och nu väntar resten av Europa.
- Det gäller bara att lära ägarna av järnvägarna att använda vår metod. Om de gör det kan man spara in stora summor skattemedel, säger Carolin.
Andra vanliga tillämpningar för kolfibertekniken är förstärkning av hus i samband med förändringar, till exempel när man ska sätta in en hiss eller när en bärande vägg ska tas bort.
Anders Carolin berättar att man håller på och tittar på hur man kan förstärka vanliga E 4-vägbroar för bilar.
- Vår metod är på väg att slå igenom och just nu jobbar vi med att ta fram metoder för förstärkningar under vatten och vi försöker också hitta lösningar på problem som inte går att lösa i dag.
Så jobbar vi med nyheter