I fyra år har hon forskat kring effekterna av bastubad, som har en stark tradition – inte minst i Tornedalen. Nyligen presenterades en vetenskaplig studie som baseras på data från Monica-undersökningen i Norrbotten och Västerbotten 2022.

1 189 deltagare i åldrarna 25-74 år har slumpvis valts ut från befolkningsregistret. Det visade sig att 66 procent gick in i bastun minst en gång i månaden.

– Det är första gången som det har gjort en så här stor studie i bastubadandets effekter i en svensk kontext. Det finns liknande studier i Finland och Japan, men tack vare att vi fick lägga till några frågor i den åttonde omgången av Monicaprojektet resulterade det i ett stort underlag, berättar LTU-professorn Åsa Engström.

Resultatet visar att de som badade bastu regelbundet hade en bättre allmänhälsa, bättre sömn och sade sig vara mer nöjda med livet. Studien visade också tecken på att badandet kan resultera i lägre blodtryck.

– Jag tror att vår tillvaro i dag kan vara nog så stressig och det finns ett behov av att behöva stilla sig. Bastubad har också en social effekt. De flesta badar tillsammans med andra. Det blir en plats för samtal och en stunds avkoppling. Det här skulle vi vilja titta närmare på.

Bakom studien står också Hans Hägglund, Earric Lee, Maria Wennberg, Stefan Söderberg samt Maria Andersson. Nu söker forskarna medel för att utöka forskningen till att även studera eventuella hälsoeffekter av vinterbadande.