Kommissionen slutbetänkande innehåller en rad förslag för att höja kvaliteten och öka likvärdigheten mellan skolorna. Ett av förslagen är att införa skolval till förskolan och grundskolan, i syfte att göra skolorna mer blandade. Det betyder att alla föräldrar ska göra ett aktivt val i vilken skolan barnen ska börja. Tanken är att inte enbart elever med välutbildade och välinformerade föräldrar aktivt ska välja skola.
Magnus Selberg, vd vid friskolan Nya läroverket med två grundskolor i Luleå, är en av dem som redan tidigare förordat just det.
– Det är jätteklokt, säger Selberg.
Däremot är han lite undrande till ett annat av förslagen, det om att öppna för lottning när antalet sökande till en skola är fler än antalet platser. Även detta syftar till att minska skolsegregationen.
– Som skola har vi inga problem med det, men jag tror att många föräldrar skulle motsätta sig att ha sina barn bussade till andra skolor.
Nya läroverket har kö till nästan alla klasser i de två skolorna. De tillämpar syskonförtur, vilket i år inneburit att 50 procent av de nya i förskolan redan haft syskon där.
– Jag vet inte hur det är tänkt att fungera med syskonförturen, säger han.
Han säger också att det är svårt att värdera förslagen i ett så här tidigt skede. Bland annat kan han inte avgöra vad det betyder om förslaget om starkare statlig styrningen av skolans resursfördelning genomförs.
– En del av förslagen handlar om självklarheter tycker jag, ordning och reda och studiero till exempel. Det verkar vara en dragning för mer statlighet i skolan. Det ska bli intressant att följa förslagen men det är först när det bli verkstad som det går att se om det är bra eller dåligt.
Ett annat av förslagen är att inrätta en stödjande och stärkande verksamhet med en skolmyndighet på regional nivå.
– Det har ju funnits förr och om det är bra eller inte handlar om vad verksamheten ska göra. Om det blir en stöttande organisation med "hands on" hjälp för de skolor som behöver det kan det bli bra. Särskilt om det handlar om stöd till skolledare, säger Magnus Selberg.
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) hoppas på en politisk borgfred om skolan och att partierna nu strävar efter att följa den inriktning som professionen, det vill säga forskningen, lärarna och skolledarna, pekar ut i betänkandet.
– Skolan ska vi i grunden hantera som vi hanterar säkerhetspolitiken. Man bör kunna komma överens brett så att lärare, rektorer och elever får ägna sig åt sitt uppdrag, lära och att lära ut, snarare än att hantera ständigt nya politiska inriktningar, säger Fridolin.