Att bli stående i en korsning för att vänta på att ta sig över när bilarna susar förbi kan få den mest timide person att få åt nerverna.
När det är tomt åt ena hållet så fyller det givetvis på med bilar från det andra hållet. Kanske står man en bit bak i kön och ser den främsta bilisten missa chans på chans att köra på grund av överdriven försiktighet.
Vi bad våra läsare höra av sig med exempel på platser som de tycker inte fungerar bra och som de retar upp sig på.Flera läsare uttryckte frustration över trafiksituationen där Mjölkuddsvägen mynnar ut i Storhedsvägen.
– Det är den absolut värsta korsningen när det gäller väntetid. Man står hur länge som helst och ska absolut inte ha bråttom eller ha något som väntar, säger Anneli Nilsson som avskyr korsningen.
Men det finns en ordentligt snurrig lösning för att komma runt problemet.
– Från halv åtta och fram går det inte att köra över där. Då får man göra en "norrman" som jag säger, alltså ta höger och sedan runt i rondellen för att komma in på vägen mot Storheden.
Uttrycket handlar givetvis om svenskarnas uppfattning om norrmännens eventuella brister när det gäller körning i cirkulationsplatser, eller rondeller som många säger.
Det har till och med förärats en Norgehistoria som lyder: "Vad står det i norska rondeller?" "Max åtta varv."
Nu behöver Luleåborna inte ta åtta varv i cirkulationsplatsen men väl ett och det tycker Anneli Nilsson är illa nog. Och ibland går det inte ens att göra en nervlugnande"norrman" eftersom det på grund av kön inte går att komma åt den avfart till höger som leder ut mot cirkulationsplatsen där "norrmannen" väntar. Anneli Nilssons lösning är då att åka åt helt fel håll, mot Mjölkudden på Mjölkuddsvägen, för att ta sig ut på 97:an och komma åt Storhedsvägen.
– Det är en helsikes omväg på morgonen. Eller på eftermiddagen från 15. Det finns inte en chans att komma igenom då och helgerna är ännu värre, fruktansvärt, säger hon.
Pratas det om korsningen i området?
– Absolut. Ett katastrofområdet. Den är hemsk. Jag förstår inte att LLT inte har klagat som måste köra där. För de gör ju inte en "norrman" utan de står ju där och väntar, säger Anneli Nilsson och skrattar.
Det är 50 kilometer i timmen som gäller förbi korsningen men Anneli Nilsson bedömer att det går betydligt fortare än så för vissa vilket i sin tur skapar ännu mindre marginaler och större tvekan.
– Ofta börjar man gasa men då kommer där någon i hög hastighet och då blir det bara kaos, säger Joy Håkansson som också bor i närområdet och även hon upplever korsningen som hopplös vid vissa tider.
– Kanske en idé hade varit att sänka hastigheterna eller förbättra kurvan men det kanske är svårt på grund av tågspåret som går där.
Anneli Nilsson väljer oftast omvägar efter segdragna upplevelser i korsningen.
– Den närmaste vägen hem från jobbet för mig är via rostbollen men vid fyra så är det kört, man kommer aldrig in till Mjölkudden. Det är sån skytteltrafik, man får stå en timme och vänta. När jag ska hämta barn på dagis har jag blivit grymt försenad, säger hon.
Norrbottens Media har fått många synpunkter under veckan kring olika trafiksituationer i Luleå. Vi kommer att ta det vidare och träffa företrädare från kommunen inom den närmsta framtiden för att höra hur de ser på vissa specifika platser och vad man som medborgare kan göra om man upplever att det fungerar dåligt på en viss plats.