Det är några år sedan nu som sjukgymnasten Mikael Lövgren, Luleå, gick över från att knåda kroppar till deg. Stenugnsbageriet i Bensbyn är numera hans heltidssyssla tillsammans med affärspartnern och delägaren Anne-Maj Öhlund. Och rörelsen utökades nyligen med en butik inne i Luleå. Men surdegsbagaren har liksom hela tiden gått och jäst på en vidare utveckling av verksamheten. Nämligen det att få baka bröd av mjöl från spannmål som odlats i Norrbotten. Och nu har skottet gått och på startlinjen står också den 21-årige lantbrukaren Daniel Marklund från Ersnäs. Det är han som har odlat vetet av en finsk härdig sort. Bagare och bonde har matchas ihop av Hushållningssällskapets Federico Cuellar.
– Jag har ju funderat på det här under några år och det är ju klart att det lokala mjölet innebär ett mervärde. Godare smak på det som bakas och miljömässigt hållbarare.
– Varför skulle man inte kunna odla häruppe? säger Mikael Lövgren som i dagarna provbakade de första bröden av en laddning vete som han malt på en hushållskvarn i sitt bageri. Utgångsprodukten blir ett fullkornsmalt mjöl av grahamstyp som ger ett mörkt mustigt bröd bakat på surdegsgrund.
– Blir det här en hit så kan det betyda att flera vill baka med sånt här lokalt mjöl och att flera bönder börjar odla vilket ger en kvalitetsäkring av mjölet, säger Mikael Lövgren. Han har dock en tid av testande framför sig i samarbete med Daniel Marklund som provodlat det finska vetet i tre år.
– Den här vetesorten kräver att den sätts innan den 25 maj för att hinna utvecklas till skörd. I år var det goda förutsättningar och jag sådde 19 maj och sommaren och hösten blev fin så att jag har kunnat skörda cirka åtta ton, berättar Daniel Marklund. Att hans gröda lett fram till en användbar produkt är en skön känsla, verifierar han.
Mikael Lövgren beskriver hur "projektet" fortskrider:
– Mjölet ska provas på laboratorium. Bland annat så kallat falltal vilket är ett kvalitetsmått för spannmål som visar stärkelsens kvalitet, det vill säga bakningsdugligheten med gluten och näringsinnehåll. Och jag kommer att prova olika sätt att mala och prova mig fram i bakningsprocessen, förklarar Mikael Lövgren.
I tuben finns ambitionen att involvera Länsstyrelsen i ett projekt som kan leda till att gamla Ale kvarn, i byn Ale utanför Luleå, får liv igen efter nära 60 år i träda. Något som i sin tur kan generera spinoffeffekter.
– Finns det till exempel någon som kan mjölnaryrket häruppe, undrar Mikael Lövgren.
Arkiv Bildtext: Gamla Ale kvarn i Ale by sydväst om Luleå kan komma att få en renässans efter att ha stått overksam i 56 år. Ävenså mjölnaryrket kommer i ropet i så fall.